Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Spelaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och några dagar derefter visste hela Stockholm att
han rymt, sedan han förskingrat en betydlig summa
penningar. I aftonsällskapet hos för detta
landshöfdingen omtalade man händelsen; man fäste knapt
någon uppmärksamhet dervid. -Gamle baronen blott
omtalade att han för sin sons skull sett unga Åkerlind
i sitt hus, att han ämnat göra något för honom, men
att han låtit bedraga sig af en ovärdig: en yngling
som rymde för skuld och ej kunde honorera sina
förbindelser. ”Han lärer ha sin far i lifvet”, yttrade
slutligen baronen; ”jag skulle gerna vilja veta hvar
han bor.” Händelsen var nämligen, att Georg gifvit
baronen skuldsedlar på flere större belopp, som liqvid
för spelskulder, likväl utan att utsätta det i sedlarne.
Baronen satte sig derföre dagen derpå ned och skref
ett bref till komminister Åkerlind i Witomta, bifogande
afskrift af ett par skuldsedlar. Han beklagade den
stackars fadren och sade, att han så mycket snarare
hoppades liqvid af komministern, som dessa penningar
voro lemnade Georg för att rädda honom från ännu
svårare olyckor än en snart förbigående nödvändighet
att hålla sig undan. Baronen försäkrade, att han
omfattat Georg med en faderlig ömhet och att hans son,
som ansett Georg som en bror, nu djupt sörjde en
väns olycka.
Ett fint smålöje spelade på baronens ansigte, då
han med sin stora karniolring förseglade ett bref, som
skulle kasta förtviflan och sorg på en oskyldig gubbes
hufvud och störta en hel familj i förderfvet; men han
smålog ändå, ty det var slugt gjordt och baronen
gladde sig alltid, då han öfverlistade någon. Då tyckte
han sig liksom vara segrare på slagfältet, och han visste
ej att han nu besegrat en obeväpnad, ett gråhårigt
barn, som ej visste hvad svek var och ej hade några
vapen deremot. Men vissa menniskor glädja sig dock
åt segern, huru lätt vunnen den också är, glädja sig
åt att bedraga äfven den oförberedde och liksom yfvas
öfver sig sjelfve, när de kunna gifva sitt tomma hjerta
en segerbulletin om ett nattligt anfall på en
slumrande vän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
