Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trängre, desto bättre, der är alltid lugn i den gömda
viken, men alltid storm på öppna hafvet.
”Nå, Perrin”, afbröt drottningen sin betraktelse,
som var en dyning efter den föregångna stormen, ”nå,
Perrin — jag har märkt att du på några dagar haft
något på hjertat, det är något du vill bedja mig om.
Misstager jag mig?”
”Nej, Ers Majestät!” sade flickan och en
pionrod-nad bredde sig öfver hennes vackra drag; ”jag har
något pä hjertat, som jag måste upptäcka för Ers
Majestät.”
”Hvad då?” frågade drottningen och såg
småleende och forskande på flickan; ”du rodnar, min goda
Perrin, det är väl kärlek, om jag ser rätt på din
nedslagna blick och dina färgade kinder; stackars flicka,
som varit så länge vid ett hof och ändå rodnar, men
lycklig du som kan rodna.”
”Ja!” hviskade flickan nästan ohörbart.
”Hvad sade du?” frågade drottningen; ”det måtte
varit ja, ty ett nej hade du troligen uttalat högre; nå,
hvem är den lycklige?”
”Öfverträdgårdsmästaren herr de Ferron har
anhållit om min hand.”
”Jag må säga”, yttrade hennes herskarinna, ”att
de Ferron tjenar mig alltför väl; han är ålagd att
samla alla blommor han kan, men det går nästan för
långt, då han vill stjäla dem ur min egen boudoir;
det är egennyttigt af de Ferron. Jaså, min goda
Perrin, jag måste väl rätta mig efter hans vilja, om du
ej har något deremot.”
”Nej, Ers Majestät, de Ferron är en ädel
menniska och jag älskar honom.”
”Ja, och en ganska vacker karl, den der Ferron”,
yttrade drottningen småskrattande; ”fastän du ser
naturligtvis ej på hans utseende, du är en klok flicka,
som blott värderar hans hjerta; du är en liten filosof,
du har låtit Jean Jacques bilda dig till ett ideal; men,
min goda flicka, jag vill ej sätta mig emot er förening;
jag är dömd att mista mina vänner, antingen genom
folkets hat eller folkets kärlek — från mig gå de dock
alla.”
”Ers Majestät, det vill ej jag”, sade flickan, rörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
