Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nådiga fru kommerserådinna liksom utspionera hennes
tänkesätt om min person — hm, hm.”
”De kunna säkert ej vara annat än gynsamma”,
yttrade rådinnan; ”derom är jag öfvertygad.”
”Hm, hm, jag är väl något äldre”, återtog pastorn,
”men jag är ännu kry som en yngling. Hvad tycker
min nåd, att jag, så gammal jag är, kan slå
kullerbytta; ty, Gudi lof, jag är ej styf i lederna — hä, hä
— för si jag har alltid lefvat allvarsamt och måttligt
och dricker millefolium hvar morgon, så att magen är
i godt stånd, och då magen smälter maten, så är
allting bra.”
”Ja visst, en dietisk lefnad är ett sätt att
bibehålla sig ung”, sade kommerserådinnan; ”men vidare
om affären.”
”Ja, ser min nåd, jag har inga barn, ett par, som
jag fick med min andra salig hustru, nej, det var den
tredje, jag kom att försäga mig, dogo såsom helt små
af slag — barnen dö alltid af slag, — och jag är
således att betrakta som ungkarl, fastän något till åren
kömmen. Jaha, så var det., och om min nåd ville
lägga ett godt ord för mig hos demoiselle Åkerlind,
skulle jag tacka mycket derför.”
”Det skall jag göra”, sade frun, ”och kom ni hit
om söndag eftermiddag, så skall ni få svar. Flickan
är förnuftig och inser nog sitt eget bästa.”
Pastorn reste från Helleby, väl vetande, att saken
var i goda händer.
På aftonen blef frun ensam med Lotta. ”Stackars
barn”, yttrade hon, ”jag inser huru svårt det är för
er att vara en tjenare, huru ömt ni än bemötes af
mig och äfven af min Knööl; skulle ni ej önska att en
gång få sätta fotterna under eget bord?”
”Jag har ej tänkt på den saken”, svarade
mamsellen, ”men hvarför icke, om jag finge en make, som
jag älskade.”
”En make, som ni älskade”, upprepade
kommerserådinnan med ett försmädligt smålöje; ”det der, min
lilla Lotta, är en romangrill; sådana äktenskap stiftas
blott i romaner och ej i denna verlden. Man gifter
sig för att kunna lefva och lefva utan beroende; att
vara kär är nästan aflagdt, sådana äktenskap lyckas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
