Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frihet, liksom eder egendom är gemensam och edra oaJgrn äro lika
eder* begge. Ser du, Rigelstedt, sä skall det vara.
— Så skulle det vara, sade Rigelstedt misslynt, men så är
det icke. Mina erfarenheter —
— Äro dock endast erfarenheter, inföll von Tum, men i
hvarje menniskosjäl finnes en röst, som talar kärlek, försoning, tro
och hopp. Denna röst kan icke, får icke ljuga, ty då vore lifvet
en lögn, och den som gaf oss det en ränksmidare; men deremot
äro våra erfarenheter blott yttre åskådningar. Yi se ytan af
tingen oeh af menniskorna, då vi ej studera dem med kärlek, det
vill säga: då vi ej se dem med det sinne, som Gud nedlagt i vår
själ, trons sinne. Allt godt hvilar ytterst på tro — tror du Gud,
så skall du också tro menniskorna, och älskar du menniskorna, så
älskar du också deras fader.
Yon Tums allvar hade redan börjat besvära Rigelstedt, som
förut funnit sig endast gripen deraf; han var en lättsinnig
menniska, som lika lätt fick intryck som de åter utplånades, derföre
svarade han nu:
— Det är, förbanna mig, skada att du ej blifvit prest. Att
höra komminister von Tums predikningar skulle blifvit
uppbyggligt, och det till gagns.
— Du tänker således ej på mina ord? frågade von Tum.
— Jo vasserra, men nu framför allt på att klockan är tre,
och jag är bortbjuden på middag hos baron Gyllenpil. Det är ett
äktenskap, von Tum, eller hur? Nej, det är ej något äktenskap.
Men der felar det åtminstone icke, att viljorna äro förenade, ty
herrn har rakt intet tecken till vilja, utan står under sin vackra
fru. Det är, å propos, ändå remarkabelt hvad hon bibehåller sig;
förbanna mig, är hon nära lika vacker som dottren, Emerence.
— Hon lär vara vacker, Emerence Gyllenpil? frågade von
Tum. Under sin uppväxt, så —
— Så var hon en komplett uggla, lång och skrånglig som
ett beläte, afbröt Rigelstedt; men hon tojg opp sig småningom,
kinderna fingo farg, ögonen eld, lynnet fick i samma mån liflighet
— och innan man visste ordet af, var Emerence vacker som en
dag och intressant — alldeles förbannadt.
— Nå, då är hon väl, som du plägar säga, en stjerna i
salongen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
