Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ett halft tjog ägg. Bröderne laga sig nu äggtoddy,. som i
brist på theskedar vispas med dertill täljda -pinnar, hvilka
förfärdigas på stället. Nu slår man sig till rolighet, den ena historien
aflöser den andra, och man bestämmer nu hvilken professor som
för terminen är en engel, det vill säga hvem som har tonen för sig.
När man reser hem igen till jul eller midsommar, har man
också sina vänner hos sig; den ene förstår sig på att sammanlägga
frackar så att de ej få veck, den andre lägger ned kläderna, en
tredje reviderar i byrån och gör en husvisitation för att taga reda
på hvad som skall med eller hvad han skall förvara.
Vanligen inskränker sig det omförtrodda godset till en ljusstake med
skruf, men dock utan skruf, fastän hålet är qvar der han setat
haf-ver, en ljussax, rent af näslös ellei klufven i näbben, en
stöfvel-knekt och Sjögrens lexikon; dessa öfverantvardas i en qvarblifvande
väns händer.
Kofferten, som först efter många trampningar och skutt på
looket gått igen, helst en flik af packlakanet eller linningen af ett
par kalsonger kommit emellan, låses och utbäres på kärran, den
resande brödren omgjordar sig, hänger en resväska om halsen, som
syster Anna sytt eller han fått af någon mamsell i staden eller på
landet; och nu tillBäges skjutsbonden att köra före till tullen.
Kärran går sakteliga förut och vännerna efter, ända till dess
de komma midt för en källare, der de gå in, dricka ett glas och
prata en stund, dås snart nog den resande, liksom fattad af en ny
idé, rusar upp och säger: «nej, nu går det icke an längre; adjö
med er, pojkar; skrif till mig när du får tid», och dermed troppar
sällskapet af till tullen.
Det är sannt att man är liksom lättare om hjertat när man
vänder ryggen åt det »satans hålet», att man ömkar de der
stackars figurerna, som skola ligga qvar derinne emellan terminen; men
huru det är, man har ej många dagar varit hemma hos pappa och
mamma och åter blifvit hemmastadd med de gamla rummen, den
gamla soffan och de tusende gånger förut beskådade tafloma, förr
än man i tysthet önskar sig åter tillbaka i akademihålan bland
kamraterna. Man får bref derifrån, man ser så hjertans förnöjd ut;
pappa frågar från hvem brefvet är, man nämner namnet
«Jaså», säger gubben, «du är vän med den; han förstör så
mycket penningar, han är ej ett passande sällskap för dig. Du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
