Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ty den fattige fryser gerna, för att se hur den rike njuter. Då
vagnen skulle genom denna folkmassa, skyggade hästame till och
man hörde ett dämpadt baraskri, som straxt tystnade. Julie
kastade förskräckt blicken ut på den väl upplysta gatan; hon såg en
välklädd man kasta sig mellan de stegrande hästarne och upplyfta
något, som i det flämtande skenet från den upplysta våningen
syntes vara ett bylte trasiga kläder. Nu framkom mannen på en
mera klart belyst fläck, och nu såg hon att han bar en trasigt
klädd gosse, som syntes sanslös. Hans bleka ansigte låg
tillbaka-lutadt öfver mannens arm, ett sår i pannan blödde starkt och
blodfargade hans ljuslockiga hufvud.
«Gif rum», sade gossens räddare högt och trängde sig hastigt
intill vagnen, och när han kom intill dörren, fortfor han talande
inåt vagnen: «mitt herrskap, edra hästar hafva gjort olycka, det är
er pligt att låta bortföra gossen till ett stalle, der han kan f&
hjelp.»
Ett darrande «ja» hördes inifrån vagnen, och i nästan samma
ögonblick slogs dörren opp och en skön flicka stod i ett språng
på gatan. «Stig in, herre», sade hon brådskande, «stig in med
gossen och dra försorg om att han blir räddad; onkel! var god stig
ut på andra sidan.»
Den okände, som var en yngling, lydde i ögonblicket den
sköna flickans befallning och steg in i vagnen på samma gång
som gamla baronen, muttrande något om packets oförskämdhet och
sin Julies barnslighet, kröp ut på andra sidan; denna gång
åtminstone gaf rikedomen och rangen efter för fattigdomen och nöden.
Julie kastade ännu en gång blicken på den ädle ynglingen;
hon tyckte sig igenkänna honom, fastän hon äfven fann, att hon
aldrig sett honom förr än nu; han var kanske hennes ideal, som
hon sammanletat sig bland sina stilla drömmar .om framtida lycka.
Det finnes knappt någon, som icke på förhand gjort en
grundritning af sin framtid, och dervid äfven målat ett porträtt af sin
följeslagerska genom lifvet; nästan alla hafva skickat sin själs dufva
in i det tillkommandes dunkla rike och alltid har hon återkommit
med en oljoqvist, frisk och grön som hoppet — Om denna
dröm slår in, om vi någonsin träffa originalet för denna
fantasibild, så igenkänna vi det straxt dch hviska vid oss sjelfve: den
var det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
