Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa, som af «fruktan blifva fruktansvärda», en poltron, som är
grym i förskräckelse.
Inspektoren visste mera än val, att Thorsson icke kunde vara
hana vän: ty motsatsen visste han sig hafva förtjenat; h&h tog,
som alla göra då de tanka sig andras karakterer, sin egen till
mättstock, och fann d&, att Thorsson måste frukta honom och
således, om han vore hämndgirig, smyga sig till målet; vidare var
Thorsson en straffad brottsling, och efter folkbegreppet är detta
detsamma som vilddjur.
Inspektoren fann således, i stöd af sitt poltroneri, att han qj
kunde gå säker om sitt lif, om Thorsson fanns på fri fot; en af
dem måste således falla, och hvar,och en är sig sjelf närmast.
Men han hade lofvat att ej omtala saken för länsmannen,
och han vågade ej bryta sitt löfte; men deremot, sedan han i flera
dagar burit den förskräckliga hemligheten på sitt bjerta, förtrodde
han sin fruktan för patronessan, som bleknade vid underrättelsen.
«Tala ut, Schjelmin, jag är fardig att höra det rysligaste;
min son är i komplott med bofven, striden dem emellan var blott
låtsad. — O! jag inser allt, allt.»
•Nej bevars, det är just unga patron, som for mig afslöjat
den mörka hemligheten, nådig patronessa.»
•Jaså, Gudi lof, Gudi lof 1» suckade hon; <nnen karlen måste
i jern och bojor; det var han, som ville mörda min salig Fänger
på kontoret, han som förbannade mig, som Skarpmesser berättat
mig; med ett ord, Thorstensholm brinner en vacker natt öfver
mitt hufvud, om han ej undanrödjes; tala vid länsmannen.»
•Jag? — jaha, jagP» stammade inspektoren, som nu kommit
mellan två eldar; «nej det kan jag inte, jag gaf mitt hedersord
till unga patron att förtiga saken.»
«Jaså, min sonP» frågade patronessan, «jaså; hvarför såP»
•Jo, si nådig patronessan, han har sådant medlidande för den
arme satan.»
•Medlidande? han har medlidande, ja, med en mördare, en
tjuf, en djefvul har han medlidande. — 01 jag lider fasligt .»
Patronessan slog händerna for ansigtet. «Han vill låta
mörda mig», ljöd det i hennes förvirrade sinne; ty hon hade, som
småaktiga menniskor alltid bruka, ingen mätare fpr de olika
graderna af moralisk och religiös förnedring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>