Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
odlas; ja, alla betesmarkerna, som nu duga tilTintet, kunde bli
åker alltihop, mossarna vill jag inte nämna, ty der blef ett helt
litet kungarike, s& stora äro de. Åh, herre Gud! der är att göra;
men det skall en karl till, hvad vilja ett par värnlösa fruntimmer
göraP»
«Ja, hvad kunna vi göraP» suckade begge fröknarna, som ett eko.
Berndt var med sin hustru i staden, så att saken ej kuade
meddelas honom; men det fann mamsell Baraklander ganska för»
månligt; ty det gick lättare nu att intressera pastorskan, och som
Berndt höll af sina föräldrar, så kunde modren göra mycket, blott
hou blef riktigt uppvärmd och väckt.
Då fröknarne mot aftonen foro bem i sin gamla karet, blef
mamsell Baraklander qvar en stund efter och pratade gumman
Willner så full af önskningar, att sonen, så vida Berndt det
allra-minsta lydde sin mor, måste köpa Bagnarsdal.
Med denna öfvertygelse for hon sin väg ooh skickade bud till
gummorna, att ’de skulle «hålla i sig» ooh ej släppa gården för
rampris, emedan säkert fråga om dess försäljning snart väcktes af
Berndt Willner, crmillonären», som det gjorde ingenting, om han
gaf några tusende riksdaler mer elkr mindre.
Mamsell Baraklandärs utsäde’ hade också ganska riktigt slagit
rot hos pastorskan; sjelfva pastorn hade blifvit intresserad för
handeln, emedan Bagnarsdal just var ett ställe, af hvilket man kunde
göra mycket.
Berndt blef således inledd på förslaget och besökte
Bagnarsdal i sällskap med löjtnant Stålsköld, som slagit sig på
landtbruket med lust och lycka, och nu gaf sitt utlåtande öfver
egendomens värde, i förhållande till hvad der förefanns af odlad mark
och duglig skog.
Det är naturligt, att vid hvarje egend om shandel den
uppodlade och dagliga jorden utgör den del, som betalas; sträckor åter,
som behöfva stora kapitaler för att blifva fruktbärande, följa med
liksom ^)å köpet, emedan de ej i sig sjelfva ega något värde.
Det är således endast arbetet, som eger värde, det är endast
arbetet, som representeras genom penningar.
Berndt Willner gick in på köpet.
De båda fröknarna togo ganska väl betaldt för den
vanvårdade egendomen, men Berndt prutade intet; ty han insåg, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
