- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Guvernanten ; Pastors-Adjunkten : Genremålningar /
63

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lika godt, ni skall få betänketid. Ert förnuft vaknar väl en gång,
och då inser ni hela vidden af den dårskap ni inhemtat i edra
romaner. Det finnes ingenting farligare för en flicka än att läsa,
och derföre skydde man böcker som pesten i min salig fars hus.
Jag fick aldrig läsa annat än mina lexor, och derföre är jag nu
en lycklig maka och mor, som känner verlden och finner mig
lycklig sådan den är — gör, hon så med, min lilla Lotta tag mig
till ett exempel, hon skall finna sig väl deraf.»

Påföljande söndag kom pastor Nagelroth tillbaka och fick af
kommerserådinnan den underrättelsen, att Lotta begärt betänketid.
«Jas&, jaha», sade pastorn; «det kan hon gerna få, för si den
lathunden snickaren får ej dragkistan färdig förr än i slutet af nästa
månad, och hennes rum kan således ej komma i ordning förr än
då — naturligtvis, hä, hä, skulle jag visa mim tillkommande, huru
hon skulle få det, jba, hä, och snyggt bör det vara.» En ny
drag’-kista var något, som för den goda pastorn förenade sig med be*
greppet om en ny hustru, liksom en likkista hörde till de saliga.
«Imedlertid», fortfor pastorn, «har jag här något med mig som
vängåfva, • hä, hä, fruntimmer älska grannlåt, och om fru
kommerserådinnan ville lemna mamsell Åkerlind detta paketet på hand, så
kunde det ej skada.»

Pastorn uppförde sig mycket trankilt hela qvällen, talade med
Lotta om en sorts skön sockerpotatis, som han fört med sig från
Torskelryd socken, och som smälte i munnen och som kunde ätas
med skal och allt, med mjölsås och gräslök.

Sedan mannen rest, framtog kommerserådinnan presenten, som
skulle öppna Lottas hjerta; och sedan det stora gråpappersarket,
som befanns försegladt med N. N., blifvit sönderrifvet, fingo
damerna fram en gammal ljusgrågul sidenschal, hvarpå en ofantlig
rosenbukett var utsydd i ena hörnet, en antiqvitet, som pastorn
gaf sin första hustru som ingress, och som sedan gått fru och fru
emellan. Fyra mamseller hade blifvit bevekta af den schalen. Det
var, med ett ord, pastorns kärleksschal, som de fyra
företrädarin-norna knappt nyttjat två gånger under sina äktenskap och som
endast hade en enda liten såsfläck, som kom på då pastorn gifte
sig med Sara Stina, sin sista älskade maka, då en piga spillde
på schalen just vid bröllopsbordet, hvilket var ett dåligt omen
för Sara Stina.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/4/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free