Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Välkommen, min goda mamsell», yttrade frun med svag röst;
war god värm sig litet vid kakelugnen, ty mamsell kommer
uti-ifrån kölden.»
Lotta trädde åter tillbaka. «Jag beklagar», sade hon
deltagande, vatt hennes nåd är sjuk.»
«Åh, det är ingenting», svarade denna, vblott mitt vanliga
onda — ja, mamsell, jag är al.drig frisk; ni får vara öm och .god
mot mig», tillade hon, och hennes milda ögon blickade in i flickans
själ. «Ni måste vara god emot mig, ty jag behöfver en vän, som
delar min enslighet. Jag har hört omtalas er af fru de Ferron,
som skrifvit till mig om er. Jag känner henne sedan längesedan.
Jag litar på hennes utlåtande till er fördel.»
vja», svarade Lotta och värmde händerna mot den heta
kakelugnen, vjag skall försöka att vara er till nöjes.»
vSäg icke så, mamsell. Var min vän och min flickas vän, det
är en sådan vi behöfva. Karin, är klockan ej redan sju?» frågade
hon pigan; vgif mig då mina piller. Kom närmare, mamsell, nu
måtte ni vara tillräckligt varm.» Lotta nalkades och helsade
vänligt och gladt på den vänliga varelsen, som satt framfor henne.
vSitt här, mamsell», yttrade frun, «och säg mig om ni kan trifvas
i ett sjukrum, dit sällan solen får komma in, men der ni alltid
skall ega en vän att påräkna. Jag har bedt er komma i egenskap
af guvernant för vår flicka; men, mamsell, så är det dock likväl
ej i verkligheten. Vår flicka bör blifva en duglig husmoder oeh
dertill skall hon uppfostras. Hon skall få undervisning, men icke
göras till en modedocka. Hon skall vara fri, på det att hon må
blifva stark och lycklig. Också är vår flicka en riktig yrhätta;
men hon skall väl någongång njuta lifvet — den tiden kommer
▼äl», tillade frun suckande, «då hon får lida.»
vJag anhåller», svarade mamsellen, något förlägen öfver
beskaffenheten af sin nya befattning, vatt få veta mina pligter.»
«Edra pligter», upprepade frun, och ett fint melankoliskt
smålöje flög öfver hennes matta > drag, väro lätta och svåra, allt som
ert eget hjerta är beskaffadt. Kan ni vara vän med en sjukling,
för hennes skull förneka er en mängd njutningar, som tillhöra er
ålder, oeh ändå vara hennes vän, derfore att hon är taeksam, då
är er befattning lätt; men tvertom —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
