- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Guvernanten ; Pastors-Adjunkten : Genremålningar /
134

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det är ej varmt af solens milda ljus,

Men det är ljnst af frid och af försoning,
Lågt är det tak, som denna boning bär,

Dock ofta ljnft att hvila derinunder,

Ty vid dess ingång med sitt korsgevär
En engel stir och täljer dagens stunder.

Att bo i detta bus, jag längtar till,

När Gnd si vill.

SI skönt ocb solljust, o! jag vet ett land,
Hvare dolda under ingen pensel mllar,

Men vid bvars ljusa, aldrig mätta strand
En rosig morgonrodnad evigt strilar.

Der dinar aldrig vilda böljors brus,

Ej stormen vred ocb botande der larmar,

Men vid de gyllne barpors milda sus
Omt barnet trycks i bulda fadersarmar.

Att hamna i det land jag längtar till,

När Gud si vill.

SI lugn ocb fridfull, o! jag vet en qväll,

Fast för den dunkla skymning rädes mången;
Dl stjernan aldrig släcks pi himlens pell
Ocb solen strilar än i nederglngen,

Der mllet stir för lifvets små besvär,

Ocb vindens sus, som svalkar krossadt bjerta,
En sakta bviskning af Guds ande är,

Som bringar tröst i bvarje bitter smärta.

Den qvällens skymning, ack! jag längtar till,
När Gud si vill.

Så lefver den fordna guvernanten nu midt i kretsen af en
mängd barn, dem bon undervisar och leder på ljusets väg. Det
finnes ingenting älskligare än att se denna qvinna, som uppoffrat
hvad menniskorna kalla lycka ocb oberoende for den
tillfredsställelsen att vara nyttig, sittande bland sina flitiga flickor, som med
kärlek se opp till benne liksom till en varelse af högre natur än
deras; det är en kärlek blandad med vördnad, en innerlighet, som
ej kan finnas annorstädes, som råder mellan barnen och henne.
Flickorna sitta vid sitt handarbete i den rymliga salen, som
lärarinnan prydt med blommor och hvilka göra rummet till en vinter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/4/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free