Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid en åtgärd, som ifrån början var den enda nyttiga, den enda
verkställbara, men som först nu efter tusen misstag finnes.
Menniskorna finna vanligen sanningen vid sin egen dörr, först
sedan de tröttat ut sig med att jaga derefter i berg och backar,
och då de återvända, ligger perlan nära deras utgångspunkt, och
då säga de: «kors, låg hon så nära?»
Magister Drängstedt, som beklagligen icke af hjerta och själ
var läsare, utan, som vi sett, lät ganska jordiska beräkningar styra
sina handlingar, hade i Olsboda uppväckt en sekt af fantaster,
desto lättare att bilda, då massan der alltför länge saknat Guds
ord och derföre befann sig i ett sjukligt tillstånd, i en andlig
nervsvaghet, som antingen måste öfvergå till andlig lamhet eller
till spasmodiska anfall af fromma ryckningar. Den fanatiska
pre-stens tal, hans oupphörliga förbannelser, hade på en gång upp*
8 kram t den yrvakna hopen, och ännu länge hade han denna hop i
sin hand och hade nytta af deras syndaånger så till vida, att hans
inkomster ökades.
Det finnes dock en instinktlik känsla, som säger massan hvad
som kommer från hjertat eller icke, och det var således klart, att
Olavus, då han uppträdde, sjelf uppfylld af en lefvande fastän
förvillad tro, snart skulle rycka alla de helige från deras förra
predikant, magister Drängstedt, som, oaktadt alla sina åthäfvor, icke
kunde gifva sig det inflytande, som en varm tro medför, den må
vara falsk eller sann. Vill man Öfvertyga mängden om en
osah-ning, så måste man sjelf vara öfvertygad om dess sanning, män
måste vara sjelf bedragen, för att med lycka kunna bedraga andra.
Magistern röjde också snart, att han ville ensamt vara den, sotå
gaf aflat eller förbannade, och detta öppnade ögonen på de
klentrogne. När nu en gång stöten var gifven, måste rörelsen fortgå,
äfven sedan kraften icke mera verkade; — tröghetsmomentet
verkade, och med oemotståndlig kraft rörde sig det svänghjul, presten
börjat sätta i rörelse, och hotade nu att krossa honom sjelL
Ty den nye predikanten Jon («Guds Jonte», som han
kallades af folket, och, såsom han sjelf sade, en Guds apostel, en ny
frälsare af det fallna menniskoslägtet, den ende, som, sedan
Chri-stus sjelf vandrade på jorden, hade eu sann himmelsk kallelse)
vandrade nu genom socknen och predikade död och förderf öfver
allt hvad "prester hette, förbannade Drängstedt som en bedragare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
