Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gumman var én af dem, och föll gråtande på knä for
gubben, som uppreste sig ocb frågade:
«Kära mor, hvad gör ni? Faller ni på knä för en syndig
menniska som jag är: huru skall ni då göra för Gud?»
«Ack! kärehjertanes Olavus!» snyftade gumman; «lägg din hand
på mitt hufvud, och läs bort mina synder, och gör mig ren som
ett barn, hvilket ärfva skall Guds rike.»
Olavus ryggade tillbaka. «Nej, jag kan ej borttaga dina
synder — det kan Gud allena genom Jesu förtjenst.»
«Ack! kärehjertanes, tag bort mina synder, lägg din hand på
mitt hufvud!» upprepade gumman, vridande sig i förtvifian;
»annars får jag brinna i helvetets eld i all evighet.»
»Qvinna, statt upp!» sade Olavus; »du får ej bedja mig derom.»
»Jo, käre Olavus, jag ger er gerna två riksdaler riksgälds, jag
har inte mera, men I skall få allt. I är en helig man och har
lidit för Herrans skull fängelse och straff, liksom Petrus, och har
samma kraft att lösa från synd, som Jon har; men han tar inte
mindre än tre banko; men då lägger han händerna på en och
borttager alla ens synder och gör en till ett Guds barn.»
«Nej!» utropade Olavus, «nej, gå din väg! Herren välsigne
dig och upplyse ditt förstånd!»
«Tack vare Gud af höjden! tack, fader Olavus!» sade gumman
och steg upp, «nu vet jag för visso, att jag blir salig.» Gumman
ville lemna Olavus de utlofvade penningarne, men han sköt henne
från sig.
«Farväl, mor, Gud gifve, att jag hunde borttaga både mina
och edra synder; men det är ingen menniska gifvet.»
Gumman gick.
Olavus suckade djupt: »och till allt detta är du skulden,
stackars Olavus; hvarföre förbannade presten din Anna då hon
dog?» * ’
Men den gamles förstånd blef med hvarje dag klarare och
hans tro renad och förädlad. Han hade en hel lefnad igenom varit
en praktisk kristen, och det var derföre ej underligt, att han i
den heliga boken beständigt återfann tankar, som redan länge,
dunkla och oförstådda, hade lefvat i hans hjerta.
* Den uppgifna taxan, liksom sättet för syndaförlåtelsen, är hemtad från
Helsingland. Det är möjligt att man annorstädes har annan taxa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
