Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. En friare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Nej, visst icke, vi äro ju som lif och själ», yttrade von Turn
och antog detta förtroliga sätt, som tillhörde hans vän
kammarherren. 1
«Nå, nu känner jag igen dig — men hvad var det för
moraler du nyss kastade på mig? Hade Lina förtalat mig?»
«Ah nej, visst icke, nej, långt derifrån», svarade von Turn
med ett tvetydigt leende.
«Jaså, jo, jo, det är henne likt», ropade kammarherren; «ja så,
von Turn, du gör rätt i att ej röja hennes förtroende, hon hatar,
hon föraktar mig, är det ej så?»
«Åh nej bevars», sade von Turn med åter ett smålöje, som
motsade hans ord.
«Ja, jag förstår», återtog vännen, «jag förstår, åh ja, det gör
ingenting, jag är ändå den jag är.»
aNå, har hon någon äldre förbindelse?» frågade von Turn,
som nu insåg, att den stackars kammarherren var tillräckligt retad
för att upptäcka allt.
«Ja visst; du skall få veta allt. Lina har varit och är ännu kär.»
Kammarherren studsade för att utsäga namnet, icke derföre,
att han tvekade att förråda sin vackra kusin, utan derföre, att
namnet på den lycklige var så obscurt, var så utan klang, att det
kunde nedsätta familjens anseende, om någon fick veta att en
fröken Liljekors nedlåtit sig så lågt.
«Och i hvem då, bäste Jules?» frågade von Tum och lade sin
hand förtroligt på hans axel; «om jag ser rätt, så älskar hon en
ovärdig.»
ffJa, ja, en ovärdig», svarade kommarherren; «det gör
ingenting; du yet att Diana älskade Endymion — en gudinna älskade
en fattig jägare.»
«Och en sådan kärlek är således ursäktlig», tilläde von Tum.
«Ja, ack ja, då en gudinna kunnat älska en jägare, så kan
det väl gå an, att en fröken Liljekors älskar en förläst student,
en bokmal, en sådan der Upsalapedant, som den. der magister
Lindman.»
«Han, som nu reser i Italien?»
«Ja visst, man aflägsnade honom», återtog kammarherren; «men
du kan föreställa dig, hvad min kära kusin för hans räkning är
förbittrad på mig; jag kom att ha ett infall häromdagen och . . .»
C. A. Wetterberghs Samlade Skrifter. V. ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
