Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Födelsedagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Mamsell Nordling måste ha svagt bröst; hon är så smal
öfver axlarna», sade läkaren med ett godmodigt leende, som skalle
betyda en fråga.
<rJa I hon har mycket svagt bröst, stackars Clementine», sva*
rade Göthilda med en medlidsam blick på dep vid fortepianot
sittande flickan.
»Hon borde nyttja gymnastik», återtog doktorn; »det är Bkada
på flicka; hon 9er mig så hjertans god ut — hennes ögon äro
verkligen intagande, fastän de i sanning äro< fula for öfrigt; —
kära fröken Göthilda, jag skall visa er handgreppen, och ni skall
gymnastisera den beskedliga flickan; det vore synd, om hon doge
ifrån er; ni behöfver en vän; ni är ännu ung, fröken, och en
sådan vän som hon är oersättlig.»
Så enkelt hans uttryck än var* så belönades det dock med en
glänsande blick af tacksamhet från det goda barnet.
«Ja, jag skall gymnastisera med Clementine; då kan jag göra
henne någon nytta», sade hon.
Angläsen var slut, och häradshöfdingen förfogade sig till
fröken Göthilda. «Frökens syster har berättat mig, att fröken Gö
thilda i dag firar sin födelsedag; fröken har också, sedan jag sist
hade äran vara i herrskapets hus, vuxit ganska mycket och. är
alldeles fullvuxen nu; ack, hvad man ändå blir gammal, då man ser
sådant — det var för, låt mig se — jo, fyra år, sedan jag i
sällskap med lagmannen var här — jag följde honom då på ting och
förmodade visst icke då, att jag så snart sjelf skulle sitta på
domsätet — med ett ord, fröken var d4 endast barnet — men nu!
Ni har knoppats hastigt — ni är ett stort fruntimmer.»
Hade häradshöfdingen varit det allraminsta menniskokännaren
så hade han vetat, att man ej kan värre forsynda sig möt en
sextonårig flicka, än då man reflekterar öfver att hon vuxit,
sedan man sist haft nöjet se hennes person; man begår då samma
fel, som när man råkar berätta en expeditionsfogde, att man minns,
då han kallades kommissarie — det är bestämdt, att det tas illa.
En flicka, som fyller sexton år, träder, så att säga, i ett nytt
stånd och kan for sin död ej tåla, att man påminner henne om
barndomen. Göthilda blef också i sitt sinne litet småforargad på
den artiga herrn, som hade den oförsyntheten att berätta henné,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
