Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En själringning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dana mamseller hora alltid till undantagen), som ej älskade denne
vördnadsvärde gubbe, som var prest i ordets sanna bemärkelse.
«Din hustru är död», yttrade prosten till den inträdande,
crmen du bör trösta dig; ty Herren lefver.»
«rJa, Herren lefver och hon också», yttrade Bos med dämpad
stämma; «men», tilläde han hastigt och fästade sina talande ögon
på presten, *jag kom hit för att bedja er om något.»
«Gerna, käre Bos, tala!»
«Jag anser», började Bos, «er för en ärans man, en sann
Kristi efterföljare, full af Guds anda och af kärlek för edra
bröder, jag vet således, att ni ej kan * svika ett gifvet löfte. Vill ni
derföre lofva mig, att ni icke för någon dödlig vill upptäcka hvad
jag nu vill förtro er?»
Prosten fann denna inledning något besynnerlig; han, liksom
många prester, hade under biktens insegel fått blicka in i den natt,
som ofta ligger inunder den glänsande ytan af en redlig menni*
ska; men han fixerade blott den bleka gästen och sade:
«Det är min pligt, du har mitt löfte; tala, om det kan lätta dig.»
«Lä8 då dessa papper», sade svarfvaren och framlemnade en
hel bundt bref och dokumenter. Proaten läste, han läste länge;
men ej ett drag ändradea i detta milda, ädla gubbansigte, ej eils
af öfverraskning.
Ändtligen vände han sig till Bos och sade med ett mildt
smålöje: «Jag har länge misstänkt, att du icke vore den, för
hvilken du utgifvit dig; förundr» dig icke, att jag ännu kallar dig du,
fastän jag vet, att en baron Lichton, en ättling af en bland våra
mäktigaste slägter, sitter framför mig. Inför Gud och i detta
ögonblick inför hans tjenare är du ej annat än en syndig menniska,
som behöfver råd och hjelp — eller hvad menar du med denna
upptäckt, just nu, då du gjort en förlust, som borde hafva
utplånat hvarje spår af högmod ut ditt hjerta P Skall den fordna
hög-f&rdsandan vakna just nu, när du i stoftet borde nedfalla for
Herren och säga: »Herren gaf och Herren tpg; välsignadt vare
Herrans namn?» Den gamle presten var rörd; han talade från hjertat.
Den arme enklingen satt med nedslagna ögon framfor honom
och kramade sina händer krampaktigt tillsammans — och
ändtligen — ändtligen follo några stora varma tårar ned, och han
blickade upp from som ett barn på den gamle presten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
