Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En själringning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bördsidéea, låt så vara, är nu blott en skugga; fordom var den
dock en verklighet och sjelfva skuggan är det ännu.
Adelskapets väldiga borg, med sina murar ocb torn, står ännu
qvar i historien och dess mäktiga spiror skjuta ännu upp öfver
horisonten af v&r egen tidsålder och kasta sina jätteskuggor till
oss och kanske långt p& andra sidan om oss, och denna skugga
kunna vi ej afklippft, kunna vi ej förstöra; ty kulturens sol ligger
ännu för lågt, och derföre äro skuggorna af det gamla så långa
ocb så envisa. Låtom oss dömma rättvist äfven under striden och
inse, att bördens tillfälliga företräde ej är tillfälligare än snillets,
skönhetens, guldets.
Fråga snillet, med hvad rätt det blef snille; fråga skönheten,
hvarföre hon blef så skön — och begge måste svara: det är ej
min skull, det är en gåfva.
Så är hvarje yttre företräde blött en skänk; men huru vi
förvalta den, beror af oss sjelfva. Man kan förvalta gåfvan af ett
namn väl och illa, liksom man väl och illa kan använda sitt snille,
sin skönhet eller sin rikedom; men i alla händelser är det
förvaltaren och ej gåfvan, som är aktningsvärd eller föraktlig.
Så länge ännu folket bår vördnad för vissa namn, ega dessa
namn ett företräde, och detta upphör ej förr än en hel rad af usla
förvaltare utslitit den första prägeln och gifvit namnet en annan
betydelse än den förra; men i alla händelser måste namnet dock
någongång hafva betydt något; ty var det från böljan utan —
icke får det något af tiden.
Imedlertid är bördsidéen fästad vid vår tid mer än man vill
erkänna; ty den är ännu fastväxt med massans begrepp om storr
het, om ej i annat hänseende dock som ett föremål för afund. Så
lange man kan afundas en sak, är den ett företräde.
Aristokratiens idé lefver qvar, ända till dess, att folket lär
sig inse, att det är större att sjelf bygga sig ett namn än att
ärfva det, att det är ädlare att förlika än att splittra, att försona
an att förbanna.
Lär sig folket detta, så är hela folket adel, ooh börden
försvinner för den enda verkliga adel, som har funnits ooh finnes,
för hjertats adel, för den höga försonligheten, den eviga rättvisan»
hvars ättartal stammar från Gud och hvars vapensköldar, tecknade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
