- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Får gå! ; Ett namn : Genremålning /
254

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Mission

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vet det ej sjelf, det. är sannt, men derföre fär icke jag frånstjäla
honom hans rättighet.»

«Nå, så för tusan, låt honom då veta allt», sade majoren,
«och gå inte som katten kring het gröt; ni hpfmän, förlåt mig,
baron, kunna aldrig gå rätt fram; krus och komplimenter och
sling-ringar hit och dit och ...»

Baronen smålog åt majorens hetta. «Men, min bästa major,
det är min far, som kommer att lida deraf och icke jag, annat än
i pekuniärt hänseende och det obetydligt ändå; ni finner, att jag
ej kan göra honom rättvisa förrän min far vill göra det; men min
far har sina egna åsigter — och . . .»

/tfa ja, han är mycket dryg, har jag hört», sade majoren, men

tilläde mildrande: «men är ändå en ädel man, efter hvad man
säger.»

«Det är svårt», sade baronen, »att riktigt skildra min fars
karakter; det är ett rent, bottenärligt lynne, men förstenadt i sina
former. Ett begär efter ett eget slag af uppriktighet leder honom,
och hans enda fel är, att principerna ej äro riktiga; det är en
ädeL stridsman, som kommit att gifva sin ed åt en tyrann och dör

för en oriktig sak, oaktadt han vet, att den är oriktig, blott der-

före, att han anser det som en pligt att falla. Det finnes vissa
frågor, hvilkas försvarare på en gång afsväija all sjelfpröfning; vi
se det i religion, i statsförfattning och ändtligen vid försvaret af
vissa rättigheter, som fått historisk häfd; en sådan rätt är
adel-skapet, och min far har fått ett svårt testamente af min farfar,
nemligen att in i döden försvara denna rätt, mot alla, mot sig
sjelf, sina bröder, sina barn, mot konung och folk, mot nutid och
framtid, med ett ord, mot hvaije inskränkning ifrån hvilket h&ll
som helst. Det finnes egentligen intet naturligt högmod hos min
far och ännu mindre någon stolthet öfver sin börd, men han är i
samma ställning som en, hvilken fått till uppgift att försvara en
svag position, han försvarar ruinen derföre, att det är ärofullare i
samma mån, som den är lätt vunnen. Vore det aristokratiska
elementet starkare och mäktigare, än det är, skulle min far vara
human och storsinnad, då han deremot nu med småaktig
noggrannhet iakttar alla försigtighetsmått, som hans svaga ställning
göra nödvändiga, och dessa mått och steg visa sig under formen
af ett tryckande högmod och af förakt för folkets rättigheter.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/5/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free