Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gerhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gerhard, som ej hade en aning, icke en gång en så aflägsea
som urmakar Winter, om sina medfödda rättigheter, hade slagit
upp sin verkstad i en flygel med fönstret mot öster, och satt der
nu och arbetade på ett stort ur med datovisare och en hel hop
med inventioner, som Ludvig Lichton hittat på, för att draga ut
på tiden; gamle baron helsade på honom emellanåt, nästan
dagligen, ty det menskliga, det sociala slocknar ej hos någon, och
den gamle fann sig uppfriskad af den muntre gossen, som utan
både guld och gods syntes lyckligare än någon annan.
För att liksom småningom tillvänja natursonen vid den
förändrade ställning, som förestod honom, samtalade baronen ofta
länge med Gerhard; han ville väcka högre känslor i hans bröst;
han ville inplanta en annan värdemätare i hans själ; han ville,
med ett ord, småningom vänja ynglingen att han, då en gång
hemligheten af hans börd kom i dagen, skulle ega åtminstone en
del af de idéer och den ordning för sina känslor, som anstod en
menniska med både «fortyn» och ett namn.
Baronen satte sig i en län dstol, som i Gerhards arbetsrum
stod till hans disposition och som ynglingen, alltid tjenstfardig,
framsatte, när baronen kom in. «Du arbetar flftigt, min kära
Gerhard», sade baronen; «det måtte vara tröttsamt att fila.»
«rÅ nej, herr baron, när man är van, så går det bra.»
«Du är road att arbeta på sådant, eller huruP»
<rJa, Gud ske lof! herr baron.»
«Men har du ej ofta önskat dig att ej vara i beroende?»
«I beroende? Herr baron, af hvem är jag i beroende?»
frågade Gerhard.
«Jo, ser du, af många; du står ju till exempel i beroende af
urmakaren Winter?»
«Jag? Nej, herr baron; och om jag till och med gjorde det»
så är fader Winter så hederlig och god han, fastän han ibland är
kinkig; men det är så hans sätt.»
«Men du är emellertid beroende af honom», återtog baronen.
«Jag? Nej visst inte, herr baron; han är beroende af mig.»
«Hvad säger du? Är din mästare beroende af dig?» frågade
baronen förundrad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
