Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fattigdomen och den ädla stoltheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Nå, mamma, är kaffet inte färdigt?» sade föraren; «jag
behöfver mig min morgonkask, min lilla uddevalla. Du må tro, att
jag kom i gräl i går med vaktmästaren snedt öfver; det nötet, en
bondlurk, kommer och vill räkna sig lika god som en annan.
Gud-skelof, jag är dock kommen af folk», tilläde föraren och dröp olja
på stenen; ajag har ett namn, jag, och heter hvarken Andersson
eller Persson eller Snögren eller Töqvist; det är ändå liten
skillnad mellan folk och pack; fy f-nl Nå, skall inte käringen opp
oeh arbeta; jag sade häromdagen midt i synen på presten, att f-n
skulle ha svärmor för femton riksdaler; jag krusar inte för
presten, jag.»
«Ja men, att du törs!» sade hustrun och hällde sitt grumliga
liquidum i en kopp; «se här är litet kaffe.»
«Tag hit flaskan och pudersocker-struten», befallte föraren,
läggande från sig sitt arbete på en nedoljad linnelapp, som i
anseende’ till formen tyektes hafva varit en skjortkrage; «tvi, nu skall
en tår smaka»; och dermed hällde han den ädla vätskan i koppen
till yttersta brädden. «Du säger, att jag törs. Hvad är presten
för en? — Jo, en förläst borgarepojke, sonen till en bodknodd,
som slagit sig till studierna peh hvars farfar var bonde eller
torpare eller hvad det kunde vara; en sådan skulle jag krusa för?
Nej pass! Jag vet, hvem jag är, jag, ooh krusar för ingen. —
Hofjunkaren sa’ till mig i går, att han ville tala på riksdagen for
min ätt, åh ja, om han bjuder hederligt; han bjöd tretti riksdaler,
men den förtjensten kommer inte på så ofta, så att det är bäst
att ta för sig, och så ville han ge en ny vä8t åt lille Salomon
och ett par bra korderojsbyxor åt mig, sa’ han; men jag sa’:
större anbud har jag fått; få se, hur det går.»
«Ja, Gud gifve du finge litet, så att vi kunde köpa oss en
kreatursränta, för nu är det längesen vi sågo kött i huset.»
«Kör upp Salomon; han skall i skolan», sade föraren utan
att svara på sin hustrus fromma önskan. «Hade min salig far, fän*
riken, låtit lära mig något, 8& hade jag varit en annan karl än
jag är; för galen är den, som tror, att jag är dum; man tar mig
inte på den qvist man sätter mig, och allt skulle gå bra, om jag
bara inte hade hela detta påhänget; men hvad förslår nu allt till;
jlet är som att kasta allt i en brunn.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
