Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fattigdomen och den ädla stoltheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Tag hit signetet!» befallde föraren* d& en ljusstump stod
brinnande p& bordet och en lackbit, fastsmält vid en svafvelsticka,
låg bredvid for förseglingen. «Hör hit, ta hit en stoppn&l; der
har kommit smuts i hjelmen; jag tror, att angarne försökt att
stämpla i beck; hm, hm! det skall aktas väl; det är en klenod,
som Salomon ska* ha, när han blir stor.»
Notarien Ärenslamp blef mäkta flat, då han fann, att den
anonyme hofjunkaren kommit honom i förköpet, och skyndade till
presidenten, som med ett förbindligt leende helsade sin ödmjuke
tjenare. «Har ni fått svar, min vän? Ni kommer att uttaga pollett
för Adlerluns eller huru?» frågade presidenten.
«Beklagligen icke; han har redan lemnat sin
representationsrätt åt en annan, en hofjunkare der nere i–––––––köpingstrakten.»
«Jag må säga, min käre vän, att ni har otur; ingenting vill
rätt lyckas för er; men, likgodt, jag sätter värde på ert nit; adjö,
min vän, adjö!»
Notarien bugade och gick mycket modstulen.
«Den der karlen är alldeles oanvändbar; en stackare, som
skämmer bort allting; han kan slutligen kompromettera mig sjelf.
Jag har misstagit mig den gången. — Krypin!» ropade
presidenten, och betjenten kom. «Hör, Krypin, jag tar ej mera emot den
der Ärenslump; ni aflägsnar honom så godt ni kan och dessutom,
min käre Krypin, äro edra förhoppningar att genom honom få en
bättre emploj än ’här en missräkning; han har ej några
förbindelser i Lichtonska huset, är nära bortkörd derur.»
«Jag försäkrar herr baron, att jag . . .» ursäktade sig
kammartjenaren.
«Ja, jag vet allt; men jag skall hjelpa er; imellertid intet
umgänge med den der karlen och inga försök att släppa honom
in — jpg vill ej se honom.»
Några dagar derefter kom notarien för att göra sin vanliga
veckoupp vaktning och inträdde i tamburen. *God dag, min käre
Krypin», sade han efter sin vana förtroligt till betjenten.
«God dag sjelf», svarade denne sturskt; «herrn kan upphöra
att göra sig vidare besvär här i huset», tilläde han och vände sig
mot fönstret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
