Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI OCH VÅRT.
Det växer herrliga träd i parken pi Wollmarsholm: höga,
präk-tiga björkar oeh alar och här och der en väldig ek bilda ett lof*
hvalf öfver den mjellgröna ängen, der tusende blommor titta fram
och svalka sina hufvuden i den svala sommarqvällen. Der borta,
längt borta ligger ett så kalladt tempel, en liten rotunda, som
gamle baron upprest till minne af en syster, som dött i
barndomen; det var en minnesvård efter ett barn, och liksom barnets
ande hade helgat orten, var der så fredligt och stilla derute i
templet, och då man gick dit, tycktes det liksom man lemnat alla
verldens bekymmer efter sig på den slingrande gångstigen, som
mellan buskar och träd, genom små dälder och öfver kullar, letade
sig fram till den fredliga orten. Templet låg på en udde och
midt emot, på andra stranden af sjön, låg ett litet grått torp,
liksom ett motstycke till prakten på denna stranden, och kring
torpet några små åkertegar och några trän som prydde, men på
långt när ej döljde den stenbundna marken, der det var bygdt.
Om 8ommaraftnarne tog den lilla stugan sig temligen väl ut, när
solen glindrade mot de små fönsterrutorna och gaf dem utseende
af poleradt guld, men om förmiddagarne låg kojan i skuggan och
liknade snarare ett skjul än en menniskoboning.
På Wollmarsholm var stor umgängelse hvarje dag och nöjen
i tusental, och nu nyss en grann karusell, tillställd för hertig
Fredrik Adolf af Östergötland, — det var nämligen i Gustaf den III:s
glänsande tid. Den sköne hertigen hade ridit sina slag och tagit
femtio ringar och slagit ner åtta mohrhufvuden, då det ej lyckats
någon annan att taga mera än tolf ringar och mohrhufvudena
svängt sig omkring i stället för att falla. Hertigen var redan
borta; men dagligen förnyades festerna, ty baron Gyllenlants var
en svåra rik man och dessutom en god värd och en man, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
