- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 6. Paralleler ; Tännforsen : En Jemtlands-historia ; Fyrväpplingen : Berättelse /
133

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Nå, sjung ut, min lille ungtupp! Hvad är detP» frågade
Troberg och blåste en rökpust i luften.

»Om», började g09sen och fattade matrosens grofva hand mel*
lan sina, «om ett barn blir uppfostradt bland tjufvar och dem, som
illa göra, bör barnet straffas för det?»

»Åh nej, hvad rår den stackarn för den saken. Är du en
sådan en?» frågade Troberg.

»Ja, båtsman, jag är uppfostrad bland tjufvar och de hafva
haft mig med sig . . . ja, jag har stulit åt dem,»

»Fy fan», sade Troberg, »är du en sådan en?»

«Men jag har ångrat mig», fortfor gossen ifrigt; «jag vill bli
en hederlig och god menniska; det är derföre jag vill från land;
här ligger förderfvet och lurar på mig Öfverallt. Vill båtsman bli

den, som leder mig på bättre vägar . . . säg, båtsman?»

«Hm, hm . . . men om du är en inpiskad krabat, som stjäl

ifrån kapten och styrman och mig . . . hm, hm, då finge jag he-

der just af dig.»

«Nej, käre herr båtsman», ropade gossen och ett par stora
tårar runno ner för de bleka kinderna af sorg öfver att hans ord
cj blefvo trodda; »förskjut mig icke, låt mig komma med på
skeppet; det må gå hur det vill. Om jag bryter mitt löfte, så kasta
mig i sjön; jag är då icke bättre värd.»

«Hm, hm, det är ändå synd om kräket», mumlade Troberg vid
sig sjelf. »Nå», sade han högt, »om jag nu toge dig med på mitt
ansvar, hvad finge jag för det?»

»Jag har ingenting att gifva . . . fastän jag mins något. . .
jag har något; det skall ni få, om ni tar mig ombord.»

»Jaså, det är väl tjufgods, kan jag tro. Nej, tack! jag
menade ej penningar och dylikt strunt, utan jag menade: kan jag få
annat än förargelse af dig?»

»Aldrig, aldrig!» försäkrade gossen; «jag skall vara lydig och
beskedlig; ni skall få glädje af mig, hederlige båtsman.»

»Se så», sade Troberg, «der kommer kapten. Hör, pojke!
håll med mig, så skall jag försöka.»

Kaptenen var en liten tjock, rodbrusig figur, med hvit hatt
på sitt tunna svarta hår. »Jaså, nu äro vi då ändtligen härifrån»,
sade han, i det han svettig och andfådd kom ner på kajen; «hör
hit» Troberg! äro alla derP»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/6/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free