Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i rummet, endast afbruten af kammarjungfruns snyftningar. Slut-
ligen bröt sällskapet upp och gick ner i baronens våning.
Fröken Juliana var aldrig så älskad af någon, att verklig sorg
kunde komma i fr&ga. Hennes stolta och stela väsende, hennes
h&rda och stränga bördshögmod hade aflägsnat alla ifrån henne;
men hon saknades dock, ungefår liksom då en möbel, hvilken länge
haft sin plats vid långväggen, på en gång flyttas bort; det blir
en bar fläck, det felas något, men den lemnade platsen har ofta
ljusare fårg än den öfriga väggen. Fröken Juliana lemnade efter
sig en sådan ljus fläck på Hallinge, målad med hoppets fårg.
Man saknade väl något, men man frågade hvarför framtidens
tapeter voro så ljusa. «Jo», skulle man svarat, «der stod fröken
Juliana förr, men nu är hon borta.»
Den nyss timade dödsscenen hade likväl upprört baronens
känslor. <*Ni måtte», sade han efter en stunds tystnad, «vara bra
olycklig, min kära doktor, som icke kan undvika sådana scener, som
denna.»
«Ja», svarade läkaren, «det är väl sannt, vi äro dömda att
lefva bland plågor och sitta vid dödens läger; men vi hafva så
länge förut sett den flämtande lampan färdig att slockna, att vi
ej så häftigt rysa tillbaka, då hon verkligen slocknar. Yi få
trösta oss med, att lifvets flamma, osedd endast af oss, uppsamlas
af Gud, till en ny och renare.»
«Hon dog dock i frid, min tant», sade baronen; «det tröstar
mig.»
«Men hon dog dock icke af glädje», anmärkte doktorn.
«HuruP» frågade baronen och stannade tvärt i sin vandring
öfver det bonade golfvet; «kan man dö af glädje?»
<*Ja, jag tror det», yttrade läkaren; «jag har varit vittne till
något sådant.»
((Berätta den händelsen, kära doktor», sade baronen; avi få
ändå ingen ro i natt.»
«För omkring ett halft år sedan var jag läkare på ett dårhus,
under det att den ordinarie läkaren på statens bekostnad gjorde
en jtrikes resa», började doktorn sin berättelse. «I ett litet snyggt
rum bodde ett fruntimmer af omkring fyratio års ålder; hon måtte
hafva varit skön i sin ungdom. Hennes galenskap var stilla och
hon roade sig med att beständigt ändra en hufvudbonad, ämnad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
