Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De unge och de gamle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någonting vanligt, som ej var att tänka på. Kaptenens ögon
lyste af barnslig fröjd då han åter inträdde.
•Factum est, factum est», hviskade han till Georg, «eller
kanske facta est, factas est, f-n vet inte hvad det heter — du
förstår.»
Några ögonblick derefter kom matbud och herrarne gingo in
i salen, der ett rundt bord inbjöd det lilla sällskapet.
«God afton, lilla Eegina», sade kaptenen och klappade
husmamsellen och förstyret för baronens hushåll, mamsell Regina
Dagsaon, på skuldran.
•Mjukast, min lilla mamsell», yttrade löjtnanten och gjorde
en k&yck på det långa hufvudet; «vi göra så ofta besvär.»
Mamsell Begina var en af dessa arbetsamma, outtröttliga och
vanliga varelser, som kalias husmamseller, ett gammalt magert
exemplar, som troget tjenat på Sigurdsnäs alltsedan salig
friherrinnans tid. Om det finnes någon som på en grafvård (om
någonsin en sådan bestodes) borde få skaldens skona ord: «Hur stort,
hur skönt att göra godt oeh glömmas», så är det en sådan
gammal trotjenarinna, som fir så vänlig och så rar, och som, gömd i
skafferiet och köket, gläder sig i samma mån, som gästernas aptit
kommer dem att glömma den, som tillagat de herrliga såserna,
och som bränt bort sin ungdom, sitt hopp,, sin framtid, för att få
dessa stekar möra, saftiga och ändå väl genomstekta. En sådan
gumma var mamsell Begina, som småskrattande mottog de begge
herrarnes helsning, men genast försvann liksom man gripit henne
på bar gerning, och riktigt nog så var det; hon eftersåg nämligen
bordet och att allt var i ordning, då hon öfverraskades af de
begge vanliga gästerna. Emedlertid hade hon två hushåll utom
allt folket, ty gamla friherrinnan skulle ha sitt, baronen sitt och
folket sitt. Också var hela den stora spiselhällen oupphörligen
fall af pannor, grytor och kastruller, som genast efteråt, blanka
som solen, sutto i prydlig ordning på sina hyllor, midt under
de respektabla lederna af tenntalrikar, som spredo sitt månsken
öfver, det rymliga köket, der mamsell Begina gjorde skäl för namnet.
Bet kunde ej nekas att hon var förargad — eller hvad hon sjelf
kallade dedsen» — många gånger om dagen; men dessa förmörkade
ständer, som härrörde af regeringsomsorger och som alla träffade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
