- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Hat och kärlek : Episoder ur en slägthistoria /
142

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamles historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Åh ja, den lexan kunna vi», svarade pojkarne.

«Det är ändå bra att ha sig en egen kung», yttrade en af
det misstänkta sällskapet, «och ett eget språk. Det är ändå roligt
huru vi bibehållit oss. Hör på, mor Ossman, vår drottning!
berätta vår slägthistoria, sådan den går ibland oss.»

»Ah, den har jag talat om förut», blef svaret.

«Men du vet ändå en hel hop mer än vi andre om den
saken», återtog den unge karlen, som börjat samtalet. ((Mor min
nämnde väl något, men det var så oredigt, att jag inte fick ihop
det som jag vill. Hur var det, hvarifrån äro vi? Hvem var vår
stamfar?»

«Stamfar? Det vet jag inte.»

«Åh, inte så snäsigt. Hör på, drottning lilla, vi äro ju dina
undersåtare, och Gud bevare oss för annat än lyda. Jag mins väl
hvad far min talade om Gssmans far; det var en qvick och dugtig

karl, fast han till slut miste hufvudet, en stortjuf, så att det var

heder att ha en sådan regent, och ferm sedan att mula» *).

«Nå, men låt Ossmanskan tala.»

«Tyst!»

«Låt mig tala, jag är inte «pjalo» **), fasten jag heter Pjallo
. . . Jo, hur var det? Jo, far min berättade att Qssmans far
alltid blef åtlydd; ty den, som ej lydde honom, dog mpm nio dagar.
Yar det sant, mor Ossman?»

^Btt besynnerligt, tvetydigt leende flög öfver den mcfrka q
vanans drag då hon svarade: «jo. visst, det är en hemlighet
i slägten.»

«Ja, så är det. Om jag mins rätt, så dog Grecko på nipnde
dagen, sedan han sqvallrat på din man angående en viss händePe‘”

«Ja visst, det hör till lagen.»

«Nå, berätta nu.»

Qvinnan satte sig på spiselhällen, och den vilda hopen itf
ziguenare, som hade samlat sig här för att invänta midnatten, då
de skulle ut på en expedition, låg på det smutsiga golfvet, stödda
mot armbågame i uppmärksam spänning.

«Det går två berättelser om oss*), sade hon, «jag vet icke
hvilken som är den rätta.»

*) Mörda.

**) Pjalo betyder p& ziguenarspråket fall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:10:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/7/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free