- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Hat och kärlek : Episoder ur en slägthistoria /
342

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De ungas historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den tigtiga underrättelsen tycktes icke verka nå^ot på Selina,
som ganska hastigt återhemtade krafterna.

Då hon åter för första gången var oppe, lät hon Georg komma
in. Hon smålog och räckte honom handen. «God morgon, Georg!
Jag hör af Sigrid att vi lära vara förlofvade.»

«Ja, älskade Selina» Huru är det med dig?» frågade Georg
och satte sig bredvid henne.

«Bra, Georg. Jag sitter och funderar på huru ståtligt Selina
Ossman skall taga sig ut som friherrinna von Dernath. Hör på,
i siden vill jag gå hvarenda dag.»

Georg b.etraktade henne tvekande.

«Nå, tycker du det är för mycket att jag går i siden ?>:

«Nej, men du skämtar, Selina.»

«Skämtar? Ja visst, jag skämtar alltid med det som är
endast skämt.»

«HVad menar du?»

«Jo», sade flickan med ett drag af lättsinne, «ser ni, Georg,
det var ju endast ett skämt med vår förlofning?»

«Nej, vid Gud icke!»

«Nå, så högtidligt, min bäste fästman! Jag må säga, det
var på allvar; men», tilläde hon med ett fint smålöje, «jag kan ej
göra någon mesallians.»

«Men, älskade Selina, gäckas då inte!»

•Nej, gode Georg; men se, iqte kan drottningen af Saba
gifta sig med en svensk baron.»

«Älskade Selina, du plågar mig. Älskar du då mig icke?»

Selina teg några ögonblick. En lätt darrning flög genom
hennes varelse. «Hu! jag ryser till emellanåt . . älskar dig,

Georg, j& visst gör jag det, mycket, håller mycket af dig, gode

Georg . . . men, gifta mig med dig . . .» Hon skakade på
hufvudet.

«Men hvarför? Säg hvarför, Selina?»

«Ser du, jag vill ej gifta mig, jag vill ej bli bunden, jag vill
vara fri som fogeln.»

«Det var således endast yra», sade Georg sorgset.

«Både ja och nej. Vet du, Georg, jag är som den der
vä-derleksspåmannen, som Gerhard observerar. På ena sidan en herre
med paraply, på den andra en dame med parasoll. Jag har andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:10:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/7/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free