Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De ungas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och tappade korn i sanden hitta.
De små sig gömma i buskens sn&r,
din herrskarefärd kring verlden går;
och fall till slut, som de store falla
för svekets pilar — så dö de alla.
Selina teg några ögonblick. «FarväI, Sigrid!» sade hon och
flätade sina armar omkring sin väns hals. «Du vet ej huru mycket
jag lemnar: du vet ej hvarföre jag måste hädan — bort, långt
bort; men, Sigrid — då du en gång sitter en lycklig maka —
tänk då på Selina!»
«Jag förstår dig», sade Sigrid; «men • • •»
«Men ... jo, Sigrid, så blir det. Se så, farväl, helsa dem
alla, men gif dem intet spår — dé finna mig icke.»
Hon skyndade ned till båten, der redan flera paketer voro
nedlagda.
«Se så, farväl, Sigrid! Gud välsigne dig! Bed för mig, flicka,
bed för Selina! . . . Skjut ut!!»
Båten skred ut åt den månbelysta sjön. Selina stod upprätt
och räckte sina armar mot stranden, vinkande farväl åt sin vän.
Så länge ännu Sigrid kunde se båten, fetod hon qvar; men
snart försvann den bakom udden. Sigrid stod ändå qvar.
^Besynnerligt, hvarföre skulle jag vara vittne till allt detta?
För att bereda frid i jorden åt hennes fars stoft och för att bli
hennes förebedjerska ... Ja, vid Gud, begge delarne skall ske.»
Sigrid hade misstagit sig. Orsaken hvarför Selina ville ha henne
med sig, var behofvet af ett stöd, en vän, en förtrogen i den
svåraste stnnden i hennes lefnad.
Tidigt andra morgonen var nyheten om Selinas flykt spridd
i hela huset.
Den trogne Jack hade mycket bittida kommit med ett bref
till gamla friherrinnan, och ej långt derefter kom öfversten sjelf.
Baron Göran hade varit deroppe hela morgonen.
Det var en allmän uppståndelse i huset.
Mamsell Eegina for som en pil in i silfverskåpet och
räknade skedar och gafflar, men återkom snart fryntlig och glad —
ingenting hade felats.
C. A. Wetterbergks Samlade Skrifter. VII. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
