[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gubben Lund hade en svåger i närmaste stad, en rådman
och således en mycket mäktig man på sin plats. På tjugu år
hade de begge svågrarne ej sett hvarandra, då rådmannen en gång
beslöt att göra en lustresa och helsa på hos svåger Lund.
Bref ankom om denna vigtiga tillskyndelse och den lilla
boningen sattes i ordning som till kalas. Gumman Lund bakade
och bryggde, en kalf och några får måste tillsläppa sina oskyldiga
lif, ooh för hvem som kom eller gick berättade den fryntliga
gumman att svåger, rådman Pettersson från K*, skulle komma. Detta
var för henne någonting så vigtigt, som för Pariserfolket när stoftet
af deras kejsare väntades för att intåga i invalid-d6men.
Anna måste arbeta dag och långt ut på natten f§r att sy åt
»mor», och sy en ny pressad sammetsväst åt far, och sätta opp nya
gardiner, och putsa om gästkammaren, som eljest vanligen
begagnades till förvaringsrum för finare virke, men nu utröjdes.
Ändtligen kom svåger Pettersson med hustru och dotter —
och Gud skall veta att de fingo lefva som i ett Canaans land,
der det flödade «mjölk och hanog».
Men nu blef det djupa öfverläggningar mellan gubben och
gumman, huru man skulle roa sina gäster. Man hade främmande
en dag, det förstås, men detta förslog ej, fastän hela huset i tre
dagar efter luktade af »tretton stjernor» och toddy.
Man måste hitta på annat.
Man gjorde en lusttur till Dagskällan, en liten dal en
fjer-dingsväg utanför staden, der folk drack brunn, emedan vattnet i
Dagskällan luktade illa och således ansågs mycket helsosamt; en
annan dag opp till Himmelsberget, en hög bergklint, der man
kunde se tretton kyrkor och Gud vet huru många kyrkosocknar.
Fader Lund hade för denna resa lånat en gammal kikare af
kommersrådet Klenke, och de begge svågrarne och deras hustrur
och barn räknade naturligtvis de tretton kyrkorna, af hvilka dock
några icke ville bli synliga, och för fruarna skimrade det så i
kikaren, att de sågo rätt och jemnt ingenting, under det att de på
frågan: Ser; du inte Marieby kyrka hm, jo visst ser du? —
svarade: Jo, Herre Gud, der är hon, kors så vackert 1
Man hade naturligtvis på begge ställena reqvisita med sig
och tog] sig en risp, och der fanns ingen i verlden, som var
fryntligare och gladare än gubben Lund, när han sade: »Nu tror jag**
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
