[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hä, skola de naturligtvis ha en bit i sig och ett glas i pelsen,
som man säger; och om det inte vore näsvist — så — ja mor
får ta skulden, så kunde väl nådig baron och fänriken kanske titta
in hos svarfvare Lund.»
«Ja, hellre än gerna», sade begge på en gång, «hellre än gerna.»
«Mor, hm, säger att det blir klockan elfva, och om inte
baron — nådig baron och fänriken försmår . . .»
«Nej bevars, vi tacka er mycket, ålderman Lund. Godnatt,
mitt herrskap. Godnatt!»
«Det är ändå bra hyggliga karlar», sade gubben Lund, sedan
de kommit in, «eller hvad tycker svåger?»
»Jo, det äro de visst.»
«Ack mor, hvad de valsa lätt! Det gick som i luften», sade Annfe.
aJa, vet mamma», yttrade rådmansdottern, för att låta höra
lmru de hade det i K*, «fänrik Winkler valsar så Ukt kapten
8tjernros hos oss, så precist, som om det vore samma menniska.»
«Ja, Stjernros är en bra hygglig karl», sade rådmanskan.
»Åh, hvad det angår, så är unga Eskilsson lika hygglig.»
»Ja, grosshandlaren, ja bevars, men han dansar ej så väl.»
«Jag vet en till hos oss som dansar väl. Mamma mins att
ban alltid dansar angläs med mig, det är riktigt löjligt — unga
baron Trasten sköld.»
»Ja, det är allt sannt», yttrade modren.
»Har du dansat med Trastensköld ? Det är en högmodig
slyn-gel», frågade fadren, som ej förstod finten.
«Jo bevars, många gånger», yttrade rådmanskan, «det har jag
sjelf sett.»
Samtalet fortsattes ända tilldess man gick till hvila; men Anna
lade förgäfves ned sitt lilla hufvud på kudden och äskade tystnad;
det var omöjligt, de granna kadriljerna, angläserna och agrefve
Mörners vals» spelade för hennes öron — men emellanåt slog hon
opp ögonen och såg, hur morgonsolen rodnade kyrktornet, smålog
och tänkte: «ack min Gud, hvad den Winkler är hygglig ändå.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
