- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Hat och kärlek : Episoder ur en slägthistoria /
419

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF)

[Read further instructions below this scanned image.]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Det är en kurjös herre», anmärkte Celestine.

»Det är en egenhet i vår tid att han står sig sjelf i vägen
af blott så kallad kamratskänsla. Ingen bror i spel, heter det eljest.»

»Ja, och det för den’ der Winkler, som», . . . sade
krigsrådinnan.

«Mamma kan gerna tala nt», inföll Celestine, «som nu sitter
hos Lunds dagen i ända, ha ha ha, och väl framdeles lycktiggör
mamsellen, dygdädla Anna Lund. Ack! det blir förtjusande att
läsa Madame, Madame Annette Winkler, née de Lund, på
utanskrifterna.»

«Han började sin kurtis med att lära sig svarfva för gubben»,
sade frun.

Krigsrådet småskrattade.

»Känner jag fänrikarne riktigt, så är det en amurett bara; det
har sig ej så farligt.»

«Men de lära vara ringförlofvade och gumman Lund berättar
för kommande och gående, att hennes Anna är förlofvad med
fänrik Winkler», sade frun.

»Såå? Jo jo, men det skadar hans framtid, han kan ej gerna
avancera, om han gifter sig med en svarfvardotter.»

»Åh jo, pappa lilla, med en sådan kamrat som Dernath, så
går det nog. Jag är säker att unga baron till slut tar den lilla
röda mamsellen med de gröna anorna på fädernet.»

»Men Celestine, du var bra oförsigtig i afton», sade frun; «du
borde finna att den unge mannen just i detta fall har sina
fantasier, och så . . .»

»Jag skulle väl något säga . . . jag vet verkligen icke hvad
mamma begär af mig. Skall jag ej vara glad och rolig kanske?
Har inte mamma sagt det många gånger?»

»Kära Celestine, det lönar ej mödan att du förifrar dig, du
blir ju pionröd .i ansigtet.»

»Ah ja, det är ingen som ser det . . . dessutom lär det
be-höfvas pighy nu för tiden», sade Celestiife vresigt och började
bläddra i en bok.

»Ja, med ett ord, det är en kurjös herre, vår baron», sade

rådet; «men det går ej an att afbryta bekantskapen. Vi skola

änd$ komma ihåg att han är fideikommissarie till Sigurdsnäs, och

när gubben dör och de slippa gumman som undantag, så kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:10:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/7/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free