Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit i kung Gustaf den tredjes tid, så hade Ekeqviaten länge se-
dan fått sitt straff.»
«Korsl»
«Ja, det vet jag nog, ty se kungen skref till Görtzens dotter
och kalla’ henne kusin, ja det skref han, och sade: ’De ha gjort
orätt vid kusin och prejat kusin in på benen, men jag, konungen
af Sverige, är en mäktig monark . . . ja, det är jag’. Det talade
alltid kapten Printzell om, min svåger, som hade Svensksunds-
medaljen och Svärdsorden på sitt bröst ... det borde Ekeqvisten
komma ihåg.»
Gumman hade troligen kommit längre, om ej en sakta knack-
ning på dörren stört de begge gamla.
ffKarin, se efter hvem det är och håll emot tills jag får neg-
ligéen på mig, ty det är visst en herre, jag tyckte det knarrade i
stöflorna.»
Med dessa ord tog gumman ner sin negligé, som med en nål
satt fästad i gardinen och var en sorts tyllpåse med mörkblå så
kallade »allvarsamma» band, och satte den på sitt grå hufvud.
Gumman såg verkligen reputerlig ut, ty hon hade varit vac-
ker i sin ungdom, och det var väl detta som kommit salig Print-
zell att gifta sig med henne ... ett äktenskap, som lärer haft
sina sidor, efter hvad man kunde döma af testamentet.
Ändtligen hade Karin hållit det vid dylika sällsynta händelser
vanliga talet och öppnade dörren.
Gumman Printzell väntade att få se en af sina vänner, det
vill säga några, som känt hennes man i lifstiden och som ibland
gingo till henne; men den inträdande var ganska ung, en hygglig
och gentil herre, som presenterade sig som studeranden eller kan-
didat Fredriksson.
«Fredriksson ? Jaså, hm . . . jaså», yttrade frun med en viss
hållning, som ej förfelade sin verkan.
irJag kommer hit, på min genomresa till Upsala, för att helsa
från inspektor Ekeqvist på Edebo.»
«Mjuka tjenarinna; ja så, han helsar till sin gamla faster, ty
jag var köttslig faster till hans salig hustru, skall jag säga min
unge herre.»
«Ja, han omtalar ofta sin tant Printzell och önskar blott att
den orättvisa, som skett frun, måtte rättas. Han lemnade mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
