- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Träskeden : Berättelse ; Grindstugan vid Nygård : En berättelse ; Tre skråköpings-skizzer /
170

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Nej nej, jag följer icke.»

«Pierro, är du befängd! Engelsmännen bruka, innan de hän-
gas, äta en portion biff med god smak, o?h då måtte väl en
svensk, som sluppit ur snaran, väl kunna äta två tunna sk^fvor
lax; ty laxskifvorna nu på våren äro en förklaring af ordet Super-
ficie8 i Euklides; om något är en bredd utan djup, så äro de det,
ha ha ha! Kom!»

«Nej, du är odräglig.»

«Se så, bror, nu intet krus! Ta ner kappan der och häng
på honom, här äro galoscherna; tp hit hatten; se så!»

«Kan jag ej slippa!»

«Nej, min patron, inte i denna belägenhet. Du som i alla
dina dagar endast druckit vatten, kunde falla på den idéen att
gå i strömmen och dricka glömska ur dess vågor.»

Med vänligt våld förde de begge vännerna den olycklige be-
svikne mannen med sig.

«Ni har ej synts till på några dar, min bästeo, sade excel-
lensen några dagar derefter då Svaning inträdde.

»Ers excellens torde förlåta . . .»

«Ja; har ni talat med flickan P»

«Ja, ers excellens.»

«Och P»

«Ack, ers excellens, tillåt mig att blott kort fatta mig. Saken
smärtar mig djupt. Jag ber ers excellens vara nådig och aldrig
tillåta, att någon skugga kastas på min fästmö ... Hon har brutit.»

«Hon ?»

«Ja, ers excellens. Då jag såg henne, var jag ej i stånd att
lugnt tala om ett ämne, som rörde mitt hjerta så djupt; jag gick
ifrån ers excellens’ faderliga råd; men förtviflan gaf mig mod och
jag ville ha slut på min ovisshet. Jag begärde derföre bestämdt
svar, om Annette ville inom en månad göra mig till den lyckliga-
ste bland menniskor. Svaret skulle fås dagen derpå.»

«Och ?»

«Och hon bröt, hon sade att hon icke älskade mig, att hon
aldrig gjort det . . . men hon bad mig icke vara ond på henne.
Ack, hon kände aldrig huru djupt . . .»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/8/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free