Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Åh ja, den tiden jag umgicks hos Millers, det vill säga, så
länge den aktningsvärde mannen lefde. Jaså, jag tror jag hört
något ditåt.»
«Hon slog några dagar förut upp med assessor Svaning.»
«Den saken kan han ta lugnt, ty han har ingen tort. Emel-
lertid uppehöll hon honom länge nog; hon var väl ej säker om
sin löjtnant och tyckte att hon borde ha en i reserv», yttrade
rådinnan.
«Ack Gud, att en qvinna kan på detta sätt bandia», sade
hon med tocquen och runkade på hufvudet, så att fjädrarne gungade.
tfJa, om hon vill förnedra sig», sade frun med de runda ögo-
nen, <rja, om man har ingenting att förlora.»
«Ja verkligen», inföll den all vetande. «Mamma har ställt så,
att der ingenting är att förlora i pekuniärt afseende, och mam-
sellen har spelat bort karakteren, det är ett stycke af samma tyg.»
«Ja men», sade frun med ögonen, «kavaljererne hafva gjort
sitt till att skämma bort flickan; ni . . . jag vill ej precist säga
kunglig sektem sjelf . . . men könet i allmänhet har alltför myc-
ken skuld att flickan blef sådan.»
«Men, min nådiga, hvad skulle man göra? Millers gaf goda
supéer.»
«Såå, var det derför? Nå, jag må säga; men så mycket är
säkert, att ingen annan än Annette Miller observerades i ett säll-
skap; alla andra, Gudi lof, blefvo utan smickrets gift.»
«Åh ja, hon tålde giftet och blomstrade deraf.»
«Ja, blomstrade; åh ja, hon ser väl ännu bra ut.»
«Jag har ej sett henne på länge; men hon har varit sjuk
emellertid.»
«Men, mamma lilla», inföll en af fruns döttrar, «man säger
att allt håret fallit af den stackars Annette, så att hon nu nyttjar
löshår.»
«Alltför behagligt, men det är väl ej möjligt.»
Den allvetande aflägsnade sig och hviskade till en bekant:
«Känner du Hjalmar P»
«Ja, hur dåP Jag hör han skall gifta sig.»
«Ja, men han blir en lycklig man, kanske den lyckligaste
man kan tänka sig.»
«Hur dåP Flickan skall vara ett kokett stycke.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
