Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Mitt herrskap! oaktadt fattigvårdsstyrelsens aldrig tröttnande
nit och de bättre lottades osparda frikostighet, började det förli-
den höst att drypa i stadens fattighus. Detta upphörde väl under
vintern, då vattnet kristalliserades till is och således ej var i dropp-
form, men återkom p$ vårep desto häftigare och dröp på der-
varande gummor, hvilka dock med kritotlig undergifvenhet buro sitt
ode och fuqno det behöfliga skyddet genom att ligga under säng-
bottnarne i stället för på dem, hvarigenom ett extra tak erhölls.
Men nu på sommaren sade en af våra upplysta, medborgare, vis*
serligen ej i elak afsigt, men dock ej välbetänkt, till de klagande:
«Der äro flera hål på taket». — En allmän oro uppstod, ty i
stället att som förut anse takdroppet som en himmelens tillskyn-
delse (hvilket det sannerligen också är), sköto gummorna skulden
på Fattigvårdsstyrelsen. Hvarför, frågar jag, skulle man säga dem
att det var hål på taket, när de ej begrepo det sjelfva? Hvarför
väcka oro i oskuldsfulla hjertan och försvaga det heliga band, som
förenar dessa käringar med deras älskade fattigvårdsstyrelse? Hade
de väl råd att laga hålen? Nej. Och hvad måste då bli följden?
Jo, att fattigvårdsstyrelsen, mot hvars ära det strider att taga im-
pulser nedifrån, måste för exemplets skull låta bålen förbli olagade;
ty om de nu lagades, skulle anspråken stiga ännu mera. (Bra
taladt! Apotekaren har rätt!)
«Så bör ock en upplysande skrift ej innehålla något som kan
väcka oro. Utom bönesuckar om en salig ändalykt, som är det
nödvändigaste af allt, bör denna skrift innehålla nyttiga rön om
närande mossor, om bensoppa och andra födoämnen, som äro stär-
kande, att ej nämna bark, detta manna, som Gud låter växa i
våra tusenåriga skogar (sensation), i minnets lunder. (Paus. Djup
sensation.)
«Det är ej utan orsak nördmannakraftens gud, Thor, drogs
af bockar, ty dessa lefde af bark och voro symboler af den nor-
diska kraften. Måtte nationen återvända till barken! (Skönt! su-
blimt!) Det är ej utan orsak Odins foglar voro korpar, ty dessa
djur äta afskräde. (Bra! bra!) Det ligger således en gammal
nordisk-religiös åsigt till grund för barkbröd och bensoppa. Men
tron har vikit ur folkets hjertan, liksom barkbrödet från bordet.
Ofvermodet beherrskar massorna.»
Så ungefär talade vår lille apotekare, och sällskapet bildade sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
