- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 9. II. Mormors spinnrock : En berättelse ; Petter Abel : Skizz ; Sorgebarnet : Genremålning ; Strumpväfvarens barn : Genremålning ; Pfefferkorns reseminnen ; Småstycken /
19

(1869-74) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Ja du, Johannes, men en sak måste jag säga dig förut.»

«Och det är?»

«Jo, ser du, jag höll allt bra mycket af den der herrn här
var; men, Gud ske lof, det kom mormor emellan — men det vill
jag rent ut säga dig, att jag höll bra mycket af honom.»

«Nåh nåh! det var väl inte så farligt, bara du håller mer af ,

mig.»

«Ja, det gör jag.»

«Hej, kära Johanna!» yttrade Johannes och tog henne om
lif-vet, «ge mig en kyss till bevis.»

«Nej först ska mor veta om’et — nej, låt bli, eljest blir jag
ond.»

«Nå så får jag väl hålla dig i handen, eller huru?»

«Åh jo, det kan väl gå an.»

«Vet du, jag talade vid kapten i staden och han sade, att
jag nog kunde bli extra kronolots, bara ålderman vill antaga mig
— och ser du, då förtjenar man pengar just rätt bra.»

«Men vi ha ingenting, Johannes.»

«Ja då äro vi precist lika rika; men det går med Guds nåd.»

* «Ja, med bön och arbete, som gamla mormor sade.»

«Och det tror du?»

«Ja det tror jag — du och jag kunna arbeta och bedja kunna
alla; vet du, Johannes, bön och arbete är en rikedom som alla
kunna ega.»

«Åh så sött!» hördes en röst i dörren och en lång solbränd
karl steg in. «Ah så sött, jaså det är då så, att här är friare i
huset.»

«Herre Jemine, hvem är det?» sade Johanna, springande upp
från stolen och närmande sig främlingen, som tog flickan i famn.

«Det der tål jag inte», ropade Johannes, som, han visste ej
riktig hvarför, ej kunde tåla att en ung karl tog flickan i famn.

«Jaså, du tål inte det, din kyckling, att en bror tar sin
syster i famn. Goddag, Johanna, känner du inte ...»

«Herre Gud fader i himmelen, det är Göran! Kom fram,
Göran, så att jag får se dig. Johannes, ropa på mor — skynda på!»
Och flickan klappade och smekte sin långe bror, som om han
varit ett barn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/9-2/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free