Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«På ett sådant här villande haf har du aldrig varit förut,
käre Johannes», sade Göran. «Far skall veta att det inte är så
roligt, när hela ens framtid, lastad med alla hoppets rikedomar,
håller på att törna emot nära hamnen.»
«Men hvar är flickan? ropa in henne — jag kan slå mig i
backen på att hon sprungit ut i bara förskräckelsen.»
Modren fick ropa länge innan Johanna kom. Hennes ögon
voro röda, men ansigtet blekt, då hon med darrande steg kom in
i stugan.
«Ah Herre Gud, hvad det der ser ömkligt ut, min pulla»,
sade fadren; «hör på du — håller du bra mycket af den der
slyn-geln ?»
Ett knappt förbart ja blef svaret.
Mannen skrattade. «Hvaba? sa* du nej?»
«Nej, far, hon sade ja, det hörde både jag och Göran»,
inföll modren.
«Ah ja — när säger en flicka nej när en rask och hygglig
pojke friar till henne — det är inte så godt att ge korgen. Se
så, kommen hit begge två, se så — ja Görans och mors förbön
och för gamla saliga mormors skull — Gud välsigne er — hör
på, Johanna, sök att likna gamla mormor!»
«Ja, om jag kan.»
«Det var rätt sagdt, min pulla — och du, Johannes, bli en
bra karl och skäm inte ut en hederlig elägt — Gud välsigne er!
Se så mor — välsigna dem du också!»
«Gud välsigne er begge två — bedjen och arbeten så går
allt väl.»
Surr, surr, surr! hördes deruppe från spinnrocken.
«Mormor! — det är mormor — hon är med oss», sade
åldermannen och knäppte hop händerna. «Béd och arbeta — det
menar mormor — bed och arbeta och lita till Guds kärlek.»
Om nu allt detta är skrock eller icke, vet icke jag;
akademiadjunkten Nordeling vill påstå att detta ljud frambringas antingen
af en fogel, som kallas nattskära eller på latin något Gud vet
hvad, eller också genom en söndrig fönsterruta eller genom råttor;
det säkra är, att Johannes och Johanna blefvo ett ungt, vackert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
