Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig vetat hvad behof vill säga, eller ocksä glömt huru det tryckte.
De tro verkligen att en familj kan ett helt år lefva på en summa,
som för dem sjelfva ej förslår för en dag; ty de veta med sig, att
de icke hushålla, och tro derföre att tillgångarne bli outtömliga
blott man hushållar klokt.
Med ett ord, de hafva förlorat förmågan att bedöma andras
ställning. Det var således långt ifrån för att såra majorskan,
Ernestine rådde sin mor att skaffa sig nytt möbeltyg, nytt
gardintyg, en ny matta i stället för den gamla urblekta, som hade sin
plats framför soffan. Hon drömde ej om att den goda modren
icke hade råd att skaffa sig allt detta; ty tAnt Eyppel kunde det
utan att behöfva sakna något, och om mamma hushållade så klokt
som tant Eyppel i annat, så voro dylika uppköp endast lappri.
Hon visste således icke att hvarje sådant råd var ett dolkstyng
för modershjertat, utan endast fortfor i sin ifver att förbättra hvad
hon fann mindre bra eller passande för hennea mor.
«Men det är allt öfverflödigt, Ernestine lilla», sade modren,
«jag är, som du vet, ej fallen för öfverflöd.»
Att hon var fattig, att ett par hundrade riksdaler om året
var hela hennes inkomst, blygdes hon att berätta sin i rikedomens
sköte uppfödda dotter, då denna ej sjelf förut märkt att så var.
«Men, lilla mamma! hushållning är visst god, och tant
Eyppel hushållar verkligen så klokt, så klokt, och är så forsigtig, men
det nödvändiga nekar hon sig icke. Ingen i hela verlden nyttjar
8måblommigt kattun till möbeltyg, det måste vara storblommigt,
icke blått och grönt, utan rödt och hvitt, mamma lilla; och
mamma, som är majorska, den förnämsta här på orten, måste
representera en smula. Min lilla mamma får lof att utmärka sig
framför stadens societét.»
«Men tant Eyppel behöfver icke spara», sade majorskan
undvikande.
«Ack jo, goda mamma! Förlidet år ville hon så gerna resa
ut till Carlsbad, ja läkaren, hade tillrådt det, men tant tyckte att
hon icke hade råd, ty hon behöfde nödvändigt en ny vagn; den
förra — gamla kan jag icke säga, ty han var så godt som ny —
var sådan att den ej lät visa sig bland andra ekipager.»
«Vi skola se till, lilla Ernestine»,’ sade modren, hvars enda
svaghet var fåfängan att i sin dotters ögon synas det hon icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
