- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 9. II. Mormors spinnrock : En berättelse ; Petter Abel : Skizz ; Sorgebarnet : Genremålning ; Strumpväfvarens barn : Genremålning ; Pfefferkorns reseminnen ; Småstycken /
112

(1869-74) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Hm, bror är en riktig skald, cn poet, ha hä, det kan höras,
hä hä, på resonnemanget.»

«Hur då? jag tycker att det är sundt och riktigt.»

»Jaha, kan så vara, kan så vara; men bror Hoppenroths tant
tog en mycket ginare väg.»

«Och den?»

«Hon dog och efterlemnade sextiofem tusende riksdaler banko
kontanta penningar på säkra händer med sex på hundradet.»

«Jaså, han fick ärfva?»

«Ja — och han köpte min gamla gård, bror vet, vid torget
och betalade ganska hederligt — dessutom gör han ett godt bruk
af sina af^Gud honom förlänade gåfvor. Han har hvar vecka små
goda middagar — bror skall dit i morgon, man får viner der,
som ingen i staden har maken till; ty han tar sina desserter
utifrån. Dessutom kan han som gammal ungkarl depensera på
allmänt nyttiga föremål. Han är den ädelmodige gifvarea af en ny
rådstuguklocka, emedan den gamla ibland hakade fast sig vid
slagverket, så att det emellanåt var rent af omöjligt att förlora
fata-lierna i vår stad. Då hon till ett exempel oförmärkt och utan
att någon deraf vet stannar på tre qvart till tolf, så att de inför
rådstugurätten rättsökande kunna begagna detta fel hos besagde
fatalie-ur sig till förmån och rättvisas vinnande tvärt emot
skrif-ven lag och kungliga författningar och...»

(Ja, jag finner», afbröt jag borgmästaren, som, då han en
gång kom till tals, hade en egen förmåga att uttänja ämnet, «ja,
jag finner ...»

«Och påbud», fortfor borgmästaren, «så finner bror, att det
gjordes behof af en annan klocka eller rättare ur, emedan tiden i
vissa mål är af högsta vigt.»

((Och en sådan klocka är nu skänkt af kamrer Hoppenroth,
jag förstår.»

«Hm — verkligen», återtog borgmästaren med ett högst
märkvärdigt uttryck, ((verkligen, om man skall genom någon mätare få
veta höjden, bredden och djupet hos en menniskas själ och
hjertelag, så finnes inga andra än de goda gerningarne, fastän
visserligen tron allena gör salig; men det är en annan sak och angår
icke stadens magistrat, som åter måste bedömma mannen efter
hvad han gör i omkostnader och så vidare, af sitt goda till sta-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/9-2/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free