Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Hm, jaså; men verkligen mycken likhet — det måste
otvifvel-aktigt vara en slägtinge ändå. — Mina herrar, varen goda — hm
— jag är äldre än herrame begge två, en lustig kurre, gammal
ungkarl, blir aldrig gift — hi hi — «en ungkarl gör hvad han
behagar» — är en gammal glad garpon. Är punschen god? ett
glas tilll — Hör på, go herrar, ni tycker väl att jag är en glad
gubbe, hm, en treflig gosse när jag kommer ut — kan vara
allvarsam också, förstås, när vigtiga ting äro före — med ett ord,
jag är allt — kan jag få den äran, konglig sekter Pfefferkorn?
— Åh, jag mins honom (kliiigar), mins bror som lilla gossen, då
bror gick med skinnkaschett, hi hi, och pjexor — hi hi — mjuka
tjenare, herr häradshöfding (klingar), bror kan och bör göra mig
den äran i min lilla våning vid torget, för detta Balkmanska
gården — är hemma alla dagar.»
«Jag tackar, bästa farbror!»
«Farbror? onkel? är jag då så lastgammal? Nej, mina
bröder — bror skall det vara — bror. Nå, hvad säger bröderna om
vår lilla societet?»
«Ganska intressant», försäkrade vi begge.
«Ja, är det inte? Verkligen man vid första påseende kunde tro
det om det lilla Skråköping — nej verkligen inte; men här är en
hel mängd bildade familjer, i synnerhet är fruntimraerssidan
utmärkt. Jag kan säga er, mina bröder, att flickorna Balkman alla
sju äro rätt hyggliga flickor — de spela fortepiano, i synnerhet
Stina, hon spelar — min Gud, ni skulle höra henne spela
mazur-kan, det riktigt rycker i benen, så god takt — en sådan takt —
och sedan mamsell Prejare, hvilken finhet i urskiljningen — hm
— hon har känsla, verklig känsla, och jag läser alltid upp mina
små lekverk — jag är inte författare ex professo, som bror Pfef
ferkorn — hm — 0Gh vet bröderna, hon urskiljer alla finare
ställen — ställen, som det vill en qvinnas sylfldiska själ att fatta —
hon är ibland verkligen sublim.»
«Nu slås det an till vals!»
«Jag kommer igen, käre Löfstedt; nu må jag skynda!»
utropade kamrern och var som en blixt ute, uppför trappan och i
salen.
Valsen började då vi anlände. Vår nya bror svängde om med
sin sublima dam, ungefär som månen svänger om med jordklotet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
