- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 9. Minnen från mina informators-år ; Tant Margaretas soiréer : Genremålningar ; Småstycken /
6

(1869-74) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man ej utom munnen, utan att antingen vara en narraktig idiot
eller en barnafrisk, glad själ.»

ccMen om jag vore det förra», sade jag smäleende.

«Det förra är han icke och således ar han det senare — hör
på — till nyår skall han vara på Träskälla och således skall jag
lemna honom respenningar.»

»Jag tackar — men —*

«Men han är skyldig for mat och rum?»

«Ja.»

»Nå det skall betalas, gör opp sina räkningar nu och kom
igen. Adjö med honom, kära Alexej.»

Således var allt väl aflupet. Ack! du min Gud, hvad den
beskedliga mamsell Mellén var älskvärd — jag blef nästan jaloux
på den lycklige häradshöfdingen Gyllenarm, som skulle få en sådan
skatt. Att hon ansett mig tala bredvid munnen, som en narr
eller ett barn, skulle väl förtryta mig, men hon hade rätt — så
var det.

«Nå, nu ser han annorlunda ut, vår hederlige Alexej», yttrade
brodren Wimmerkant, som, under det jag stod på heta stenen,
varit på källaren och ätit frukost. Så olika äro ödets lotter —
han åt en delikat frukost, under det att jag stod inklämd vid
dörrn hos en professor, och han svor på kyparen och var
missnöjd med vinet, under det att jag höll på att blifVa yr af glädje
öfver något — som han skulle ansett rentaf för en olycka,
nämligen att mottaga en kondition på bondlandet, som han alltid
uttryckte sig. Vi skulle begge varit olycklige, om vi nödgats
byta. Jag ville ej för hela verlden lefva på värdshus och med
ett tjog dussin-vänner på släp; han skulle fått tvinsot, om han
nödgats flytta från kamraterna.

«

Min första kondition.

Det var den 12 Januari år 18—. Året må vara onämndt,
ty* det är så vanligen med inäfrkvärdiga händelser, att man vet
dagen, men icke året. Således var det den 12 Januari for många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:11:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/9/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free