Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egen lättsinnighet tvingar honom dit. — Ack, Margreta, deuna
lättsinnighet, tom na r&der bland de angå karlarne — ingen har
några fatta principer, ingen fast tro och förtröstan det var
annorlunda fordom/
’Gud vet’, sade jag tviflande.
’Kan du tvifla derpå? Du har då aldrig känt min far —
ack! min vördnadsvärde gamle far, hvilken fromhet, hvilken djup
känsla af sedlighet — ack I’
’Men han var gammal/
’Jaså 1 Du måtte väl ej vilja kasta skugga på min salige
faders ungdomslif. O! jag är säker att det var rent, herrligt —
religiöst och sedligt i strängaste måtto -i- men, Margreta, allt
sträfvande är fåfängt — jag ville rycka den olycklige ur det haf
af elände, i hvilket hans obetänksamhet skulle störta honom —
han har ett vekt hjerta — mina ord grepo honom djupt — men
det var att rita i sanden vid hafsstranden, der påföljande våg
bortsköljde hvarje spår. Han fick ett bref, och alla hans känslor,
som jag lyckats rena, blefvo i ett nu åter grumlade och han
störtade medvetslöst i armarne på en varelse, som ej förstår honom;
ty det finnes mycket i Alfreds hjerta, som kunde bli något af —
ja mycket, om han endast haft en klok handledning/
«Hösten — vintern kom, ooh allt gick sin gilla gång.
"Mimmi fortfor att då och då helsa på hos bofkamrern, för
att tala tröstens ord. Dessa tycktes ha en förträfflig verkan; ty
gubben blef med hvarje dag kryare och muntrare, oeh fastän
Mimmi påstod att hans hjerta ännu led, kunde man ej se det
utanpå. Dock, utanskriften på ett bref säger ej, om det
innehåller bjudningen till ett bröllop eller en jobspost, och hofkamrern
gick, sade Mimmi, genom lifvet som ett obrutet bref — ingen
af hans tre saliga hustrur hade lyckats att bryta detta envisa
iu-segel, so ra förvarade ’hans bättre jag’.
»Mimmi hade ensamt lyckats att något knäcka sigillet och
kasta en ’systerlig blick’ på innehållet <— och hade, ganska säkert,
alldeles brutit det, om ej fru Qverthal så ofta genom sin närvaro
hindrat henne.
’Jag kan ej begripa den menniskan’, sade Mimmi, ’hvad vill
hon, hvad ämnar bon? Hön måtte väl finna, att hon ej kan vara
nog för honom — emellertid plågar hon honom, pinar ut den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>