Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars-Henriks återkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
OBOTI.IGA — OCH ANDRA
vassa, kloka lilla ansikte, fast clet liksom hissats
högre upp. Hon räckte honom bägge händerna:
— Nej, men se, vår käre gamle Lars-Henrik!
Vad du har utvecklats!
Lars-Henrik rodnade av häpnad. Hur kunde
hon veta, att han utvecklats? Eller menade hon
damaskerna? Plötsligt stod han inne i apotekarns
salong.
— Mamma kommer strax, hon är inne hos
tant ett tag. Gamla tant, du minns väl?
— Hm. — — Lars-Henrik mindes ett par
stycken. Han såg sig om och kände sig litet
illa till mods. Det fanns mycket fula saker på
väggarna och överallt. Vad hade han där att
göra?
Sara tycktes läsa hans tankar. Hastigt grep
hon hans arm.
— Kom! sade hon med en min av
hemlighetsfullt samförstånd, kom du! Så ska vi talas
vid om förr i världen, och dina resor och–-
Fladdrande och snattrande förde hon honom ner
genom trädgården. Då och då sneglade hon
uppåt huset.
— Astrakanerna? Du minns?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
