Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktligen, enligt theorien af det oändliga närmandet, väl
kunna utvidgas, men aldrig öfvervinnas. Men den oändliga
processen visar sig äfven här såsom ett fullkomligt
misslyckadt bemedlíngsförsök.
Ty moraliska lagen vänder sig icke till sinnligheten
såsom sådan. Det sinnliga är hvarken ondt eller godt,
ehuruväl det blifver det ena eller det andra, allt efter
såsom det af viljan brukas. Det är till viljan, såsom
förmågan af godt och ondt, som den moraliska lagen riktar
sig; hvaraf åter följer, att det onda ingalunda kommer från
sinnligketen, utan ifrån friheten, och att det onda således
sjelf har en andelig princip. Huru mycket mer det goda?
Det är blott en trogen analys af
personlighetsbegreppet, som fört oss till detta resultat: att menniskans
förhållande till den moraliska lagen i sjelfva verket vore
otänkbart, utan att tillika innebära ett förhållande till det
moraliska idealet, och till detta icke såsom en möjlig
tankebild, utan såsom till ett realt idealt väsende, som sjelf
blott kan vara en person och en ren och helig vilja. Ser
man på det rationalistiska tänkesättets egentliga kärna, så
innehålles denna i den satsen, att Christus blott var en
menniska – visserligen en vis, ädel, förträfflig menniska,
som genom lära och föredöme har på menskligheten
verkat och ännu verkar förädlande. Allt hvad en menniska
kan vara för den andra – och huru oändligt mycket är
ej detta! – vill man i honom tacksamt vörda, men
ingen gudomlig Frälsare; utan hvars hjelp den andeligt onda
principen förblefve ohesegrad. Detta sammanhänger med
det rationalistiska gudomsbegreppet, sådant detta redan
härstammar ur den moderna vetenskapens första
mekaniskt-mathematiska epok. Ty denna satte Gud utom verlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
