Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Forntiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mäktigare höfdingar, nämligen småkonnngarne eller
fylkes-konungarne. Desse uppkommo på det sätt, att en flock af
krigare, som drog ut 1 härnad, utropade sin anförare till sm drotten
eller konung 1). Kom han derpå hem med seger, byte och
krigs-ära, så behöll han sitt hedersnamn och sitt anseende äfven i
freden; småningom förvärfvade han med tillhjelp af sitt följe en viss
öfverordnad myndighet i sin ort, och konungavärdigheten gick i
arf på hans afkomlingar. Desse småkonungar rådde vanligen hvar
öfver ett fylke eller landskap, och deras befattning var att för
folket offra till gudarne samt anföra dess leder i krig; de hade
ingen annan företrädesrätt, än att hedras framför andre samt att
emottaga vissa frivilliga gåfvor och största andelen af krigsbytet.
För öfrigt fortfor folket att sjelft afgöra sina angelägenheter på
tingeu, der alla sjelfegande bönder hade lika mycket att säga.
Styrelsesättet liknade alltså hvad man kallar folkvälde (demokrati); men då endast
odalmännen här egde någon talan, och hela den öfriga skaran var
utesluten, så ingick i detta styrelsesätt äfven ett starkt drag af
stormans-välde (aristokrati). Alltså funnos redan under forntiden grunddragen
till både folk välde, stormans välde och konungavälde i Norden.
Nordens hjelteålder.
I de flesta folkslags historia förekommer ett tidehvarf, som
man brukar kalla det heroiska eller hjeltetiden. Afven Norden
har haft en sådan tidsålder. Denna hjeltetid är tillika en sagotid,
ty man saknar alla vissa historiska underrättelser om densamma,
och hon är oss bekant endast genom fornnordiska sagor, sägner
och qväden, hvilka blifvit till vår tid bevarade dels genom
isländske samlare och författare, dels genom den danske
historieskrif-varen Saxo. Sverige har nu mer inga dylika fornsägner i behåll,
men flere af dem, som finnas, handla om Sverige. Dessa sagor
och sånger, hvilka förhärliga Nordens förnämste hjeltar och deras
bedrifter, ega väl oftast ett historiskt grundlag och hafva vanligen
hemtat sina ämnen från verkligheten, men de hafva tillika så
omskapat dem genom dikten, att man nu mer ej kan skilja dikt från
verklighet. Hvad man alltså får lära känna i dessa hjelteqväden,
är ej vissa verkliga tilldragelser, utan tidens anda, lif och
åskådningssätt i allmänhet; de hjeltar, som skildras, äro ej alltid
historiska personer, utan förebilder af livad folket på den ståndpunk-
*) Dratten betyder höfding, af dratt krigarefölje; konung bet. högättad man
enligt andre fader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
