Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Forntiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
småkonunga-ätter att blifva hyllad i samtliga rikets landsdelar.
Fylkeskonungarne försvunno; somlige af dem blefvo undanröjde,
andre utvandrade i spetsen för vikingaskaror eller underkastade
sig. De nye konungarne voro naturligtvis mäktigare än de gamle;
de omgåfvo sig med en talrik hird (följe) af s. k. huskarlar eller
handgångne män, de kunde förfoga öfver större skatter och egde
jordegendomar spridda omkring i landet. Dessa gods kallades i
Sverige Upsala öd x), och af dem lefde konungen hufvudsakligen.
För öfrigt fortfor folket att styra sig sjelft i landskapen och
hä-radena och var ej underkastadt andra bördor än ledingen eller
skyldigheten att utrusta ett visst antal skepp och män till rikets
försvar. I Sverige hade konungen ej annan makt öfver folket,
än att han i hvarje landskap tillsatte en jarl och andre
tjenste-män, hvilka skulle förvalta hans egendom derstädes, uppbära hans
inkomster samt uppbåda folket, då krig förestod. För att bilda
en motvigt mot de kunglige jarlarne, valde sig folket i de svenska
landskapen särskilde föreståndare, som kallades lagmän. Desse
skulle i allt stå på folkets bästa, tillkännagifva dess vilja för
konungen och jarlen och inför dem försvara dess rätt; de skulle ock
vara ordförande vid landstingen, föredraga och tolka lagen för
allmogen samt tillämpa dess stadganden, då dom fälldes. Hvilken
stor myndighet lagmännen egde i landet, hafva vi sett af
berättelsen om Torgny lagman och hans uppträdande på Upsala ting.
I Sverige egde hvarje landskap sin särskilda lag och
lagman samt sitt särskilda ting; i Norge och Danmark blefvo fyl—
kena samlade i några få större tingsföreningar. Landskapen stodo
ännu ej i något annat inbördes samband, än att de hyllade samme
öfverkonung och tillerkände ett visst företräde åt det landskap,
hvarifrån konungen härstammade; Uplands lagmän voro de
förnämste i Sverige, dess befolkning eller Upsvearne egde att tillsätta
kouung, som derpå hyllades i de Öfriga landskapen, och det stora
vintertinget vid Upsala, Disatinget, hade stort anseende öfver hela
landet. Der var ock Nordens förnämsta gudatempel beläget, det
i (gamla) Upsala, och i denna nejd brukade konungen vanligen
uppehålla sig (i Sigtuna, Upsala, Birka). Bland Götalandskapen
var Vestergötland det äldsta och mest ansedda.
Under forntiden funnos i Norden egentligen blott två skilda
folkklasser, nämligen frie och ofrie eller trålar. Trälarnes an-
*) A-udr eller öd = egendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
