Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Forntiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tal ökades genom vikingatågens härjningar, men tillika blef
det en följd af kristendomens utbredning, att trälarne både
behandlades mildare och oftare frigåfvos. De frie voro ännu ej
indelade i olika stånd, men de voro dock ej alle af samma heder
och värdighet. Kärnan bland de frie utgjordes af odalmännen,
som voro i åtnjutande af ålla medborgerliga och politiska
rättigheter. Under dem stodo landborne, hvilka mot afgift brukade
odalmännens jord; de voro friborne, men egde ingen röst i
allmänna angelägenheter. De förnämste bland odalmännen voro
deras valde föreståndare, såsom häradshöfdingar och lagmän. Öfver
dem i rang och heder, men ej i myndighet stodo tignarmännen,
d. v. s. de, som voro af konunga- eller jarla-ätt. Att vara af en
berömd ätt skattades högt i forntiden, och redan började vissa
ätter i följd af rikedom, stora bedrifter eller slägtskap med
konungahuset att höja sig öfver mängden. Afven de, som stodo i
konungens personliga tjenst och tillhörde hans hird, skilde sig allt
mer från den stora hopen af odalmän. Men hvarken de ene eller
de andre af desse voro ännu genom särskilda företrädesrättigheter
söndrade från menigheten, de bildade ej ännu ett särskildt stånd,
en adel, men de utgjorde första upphofvet till en sådan.
De nordiska landen voro ännu föga uppodlade och
befolkade; de spridda bygderna voro skilda genom vidsträckta
skogsmarker och öde trakter, hvilka endast långsamt uppröddes af
ny-byggare. Bäst odlade voro de tidigast bebyggda delarne af Norden,
t. ex. de danska öarna, Skåne samt delar af Yester- och
Östergötland. Afven landet kring Mälaren var ganska befolkadt. De
särskilda landskapen stodo föga i beröring med hvarandra;
samfärdseln öfver de stora gränsskogarne försvårades genom brist på
vägar och genom stigmän. Lättare var förbindelsen sjövägen.
På den tiden voro stora sträckor af hvad som nu är land
betäckta med vatten, hafsvikarne skuro djupare in i landet, sjöarne
och åarna voro vida talrikare än nu för tiden, äfvensom större
och djupare. I följd deraf fanns ett stort antal segelleder i det
inre af landet, der nu sådana saknas, och dessa anlitades i stället
för vägar.
De fredliga yrkena och näringarna kunde ej väl trifvas och
blomstra hos så krigiska folk, som de nordiska. De husliga
sysslorna förrättades mest af qvinnor och trälar. Jagt, fiske och
boskapsskötsel idkades företrädesvis, åkerbruket var ej häller
obetydligt. Åtskilliga handslöjder drefvos redan nu till husbehof;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
