Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Banén fälttåg.
Det tyska kriget hade efter Gustaf Adolfs död småningom
inträdt i ett nytt skede. Det hade af honom förts på en gång af
religiösa och politiska skäl; men sedermera och ju mer Frankrike
tog verksam del i ‘kriget, trädde de religiösa syftemålen tillbaka,
och det blef hufvudsakligen ett eröfringskrig. Och då Gustaf
Adolf upprätthållit ordning och tukt i sina härar, så började nu
de svenska trupperna att i tygellöshet täfla med fienden: kriget
fördes å ömse sidor med barbarisk grymhet, och det arma
Tyskland ödelädes i grund # af de vilda skarorna. Vi skola nu följa
krigets gång under de tolf sista åren.
Den som återställde Svenskarnes brutna vapenlycka var
Johan Banér1), kanske den snillrikaste af Gustaf Adolfs
lärjungar i krigskonsten, men tillika häftig, stolt och utsväfvande:
Förstärkt med friska trupper, började han 1636 gå anfallsvis till
väga mot Sachsarne och trängde härjande fram upp efter Elbe;
han måste väl draga sig tillbaka för Sachsarnes och de kejserliges
förenade makt, men kallade till sig förstärkningar, anföll den
1636 öfverlägsna fienden vid Wittstock2) och slog honom efter en
blodig drabbning på flykten. Nu voro Svenskarne åter någon tid
herrar i norra Tyskland, till dess de fiendtliga härarne från alla
håll vände sig mot dem och förenade sig under Gallas’ befal.
Banér lade då sin här i ett fast läger vid Torgau och trotsade i
fyra månader fiendens öfvermakt. Slutligen sökte han komma
undan, skyndade i ilmarscher att öfvergå Oder och Warta, men
gensköts här af Gallas och hade varit förlorad, om han ej genom
låtsade rörelser lyckats bedraga fiendens vaksamhet. Gallas, som
sade sig hafva stoppat Banér i säcken, fann, att han glömt
till-knyta densamma. Deremot kunde fienden genom sin stora
öfvermakt öfversvämma ’större delen af Pommern, så att Svenskarne
vid slutet af år 1637 voro nära att fördrifvas ur Tyskland. —
Under årets lopp hade kejsar Ferdinand II aflidit och efterträdts
af sin son, Ferdinand III.
‘) Slägten Banér (härstammar från Danmark).
Axel Nilsson Banér.
éten, halshuggen 1600. Gustaf, halshuggen 1600.
Per. Axel. Johan, fältmarskalk, f 1641.
-) Stad i Brandenburg nära den meklenburgska gränsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
