Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elbe, öfvergick denna flod och marscherade åt sydost till
kejsarens arfland Schlesien. Han anderlade sig det mesta af landet
och gjorde till och med ett infall i Mähren, der Olmutz eröfrades.
Väl ryckte den kejserliga hären under Piccolomini mot Svenskarne
och följde dem in i Sachsen, men undvek sorgfälligt drabbning,
till dess Torstensson genom en krigslist lockade fienden ut på
fältet. Nu stod det andra slaget vid Breitenfeld, i hvilket
de kejserlige efter en kort, men het strid ledo ett grundligt
nederlag; Torstensson fick sin häst dödad och sina kläder genomskjutna,
hans närmaste man, fälttygmästaren Johan Liljehöökf stupade
i spetsen för sitt folk. Den kejserliga hären samlade sig dock
snart ånyo och fick till befälhafvare Gallas, som för sina ständiga
nederlag af Svenskarne kallades härförderfvaren. På våren 1643
tågade Torstensson åter in i Böhmen och Mähren, följd af Gallas,
som han förgäfves erböd strid. I Mähren fick han svenska
regeringens befallning att vända om mot norr och från Tyskland
infalla i Danmark.
Konung Kristian IV i Danmark hade under hela det tyska
kriget visat sig afvog mot Sverige och spelat under täcke med
dess fiender. Svenska handelsfartyg underkastades en kitslig
behandling i Öresund,, och Sundstullen stegrades orimligt; och dertill
inblandade sig danske konungen i Sveriges tyska angelägenheter
och motarbetade Sverige under sken af att medla fred. Just då
en allmän fredskongress skulle öppnas, beslöt den svenska
regeringen att genom ett anfall på Danmark frigöra sig från dess
1643 Part^a bemedling. Torstensson förde sin här från Mähren utefter
Elbe och inföll dec. 1643 utan krigsförklaring i Holstein.
Danmark var till lands så godt som försvarslöst, och Torstensson
be-mäktigade sig derför snart hela den jutska halfön ända till Skagen.
Tillika inbröt en svensk här under Gustaf Horn norr ifrån i
Skåne och besatte större delen af denna provins. Planen var,
att de båda svenska härarne skulle mötas på öarna och dit
öfver-föras af den svenska flottan, förstärkt med en särskild eskader,
som Louis de Geer för svenska kronans räkning anskaffade i
Holland. I denna öfverhängande fara räddades Danmark genom
sin gamle 67-årige konungs raskhet och mod. Han utrustade sin
flotta, hvilken befann sig i ett ypperligt skick, och tvang de Geers
eskader att vända om till Holland. Derpå uppsökte han den stora
svenska flottan, som under Klas Flemings befäl an län dt till de
danska farvattnen på sommaren 1644. Flottorna möttes nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
