Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på flera sätt, och målarekonsten gjorde stora framsteg. Ett
praktfullt nationalmuseum uppfördes i hufvudstaden.
Till en förbättrad lagstiftning framlades flera förslag.
Straff-och fängelseväsendet ombildades genom uppförande af ceUfängelser
för hvarje län. Rättskipningen förenklades genom upphäfvande
af flera onödiga domstolar, t. ex. lagmansrättema. Bergskollegium
förenades med kommersekollegium. Det svenska tabellverket
utvidgades och öfverlemnades åt en s. k. statistisk centralbyrå. Afven
försvarsväsendet förbättrades: hären ställdes på rörligare fot,
beväringen utbildades och fick längre öfningstid, ångkraften
användes allt mer för flottan o. s. v.
Karl XV.
1859—
Konung Karl XV, som är född den 3 maj 1826 och sedan
1850 är förmäld med Lovisa, prinsessa af Nederland, hade, när
han blef konung öfver de förenade rikena, redan i närmare två
år styrt dem såsom regent. Under detta regentskap blef ministären
till större delen ombildad, och såsom statsministrar inträdde deri
(1858) friherrarne de Geer och Manderström. Kort efter
tronbestig-ningen samlades ständerna till riksdagen 1859— 60, hvarvidjjgj
nya anslag beviljades till statens järnvägsbyggnader (25 mill. rdr)
och flera vigtiga frågor afgjordes: så blef nu en viss inskränkt
religionsfrihet medgifven, och kommun al väsendet ombildades
helt och hållet genom nya lagar, som af regeringen utfärdades
1862. Den fråga, som vid riksdagen ådrog sig största
uppmärksamhet, var den s. k. norska frågan. Det hade i Sverige
väckt missnöje och harm, att Norrmännen visade sådan
obenägenhet för hvarje närmande till Sverige, och denna stämning kom
till utbrott, då norska stortinget beslöt upphäfvandet af
riks-ståihåUare-embetet, hvilket äfven kunde beklädas af en svensk man.
Efter åtskilliga hetsiga förhandlingar vid riksdagen och i
tidningarna anhöllo ständerna hos konungen, att han ville föranstalta en
revision af unionsförhållandena och framlägga förslag till ett nytt
föreningsfördrag, samt att ståthållarefrågan först i sammanhang
dermed måtte afgöras. Stortinget deremot anhöll, att ingen
revision måtte tills vidare företagas. Slutet blef, att konungen nekade
sitt bifall till ståthållare-embetets afskaffande, men också uppsköt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
